Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Idrottsföreningar krävs på återbetalning efter pandemin

SSK

Foto: Daniel Hansson

I efterdyningarna av pandemin konfronteras idrottsklubbar och -bolag i Sverige med återkrav på totalt 89 miljoner kronor i korttidsstöd från staten. I Södertälje finns det flera föreningar som nu står inför dessa återkrav.

Över 500 idrottsföreningar och bolag i Sverige har fått återbetalningskrav från Tillväxtverket på totalt 89 miljoner kronor för mottaget korttidsstöd under pandemin. Korttidspermittering var en central del av regeringens krisstöd under pandemin, där arbetsgivare kunde minska anställdas arbetstid med statligt stöd för att täcka delar av lönekostnaden.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Denna information, som sammanställts av Nyhetsbyrån Siren, har satt igång rättsprocesser om återkrav för flera elitklubbar, med chefsjuristen Madeleine Wagemyr från Arbetsgivaralliansen i spetsen. Bland de drabbade föreningarna finns Örebro Hockey, AIK Fotboll, Färjestads BK och Östersunds FK, där Örebro Hockey står inför det största enskilda återkravet på sju miljoner kronor.

– Många föreningar upplever att de har blivit uthängda för att ha försökt lura systemet, när de i själva verket gjort allt som de har blivit uppmanade att göra. Så det är viktigt att driva detta även ur den synpunkten, säger Madeleine Wagemyr till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje har Södertälje Sportklubb, SSK, den största skulden till staten efter att ha mottagit stöd under pandemin. SSK står inför en återbetalning på 288 615 kronor och Södertälje Simsällskap betala tillbaka 76 959 kronor. Dessa föreningar utgör de med högsta återbetalningssummorna i kommunen.

Tillväxtverket understryker att återkraven främst beror på att föreningarna inte använt hela det utbetalade stödet, och att det inte finns någon anledning att behandla idrottsföreningar annorlunda än andra mottagare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 09:06
Senast uppdaterad: 13 december 2023 22:38

Sista utställningen – ett farväl genom barnens löpsedlar

IMG_9717

Pressbild

Grafikens Hus, som är ett konstmuseum för samtida grafisk konst, lämnar Södertälje kommun vid årsskiftet efter flera års verksamhet. Deras sista utställning i kommunen blir ett farväl genom projektet Barnens Löpsedlar.

I år har sjätteklassarna på Wasaskolan i Södertälje arbetat med temat ”Dröm om en annan värld” och fått i uppgift att fundera på vad de tycker är orättvist i sin vardag och hur en framtida löpsedel skulle kunna se ut när den orättvisan är löst.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Eleverna har tillsammans med Grafikens Hus konstpedagoger sedan tryckt varsin löpsedel med sitt budskap. På löpsedlarna syns visioner om minskad gängkriminalitet, skola för alla och Messi i Södertälje.

Grafikens Hus driver sedan 2016 det återkommande projektet Barnens Löpsedlar, som ger barn och unga möjlighet att uttrycka sin syn på samhället och låter dem ta plats i det offentliga rummet.

Vernissage för utställningen äger rum på Södertälje stadshus imorogn, den 6 december. Därefter tar Grafikens Hus med sig projektet Barnens Löpsedlar på turné när de från och med januari 2024 arbetar vidare mobilt i Stockholm.

Läs även:

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 5 december 2023 09:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors