Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors