Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Hovsjö-skjutning: Misstänkt flygs hem från Spanien

Polis-hovsjo

En av de två personer som greps i Spanien, misstänkta för inblandning i skjutningen i Hovsjö i december, har flugits hem till Sverige. Det rapporterar Lt.

Efter skjutningen i Hovsjö den 9 december, där tre personer blev skjutna, greps tre personer, varav en 16-åring fortfarande är frihetsberövad för grovt vapenbrott och mordförsök. De två andra släpptes på fri fot.

Två av skjutna i Hovsjö skadas lindrigt, men den trejde vårdas fortfarande för allvarliga skador. Enligt obekräftade uppgifter till Telgenytt sköts han i ansiktet.

Dagarna innan jul greps ytterligare två misstänkta män av spansk polis: en 22-åring från Södertälje och en 19-åring skriven i Stockholmsområdet. De misstänks för grovt skyddande av brottsling respektive mordförsök och har anknytningar till Saltskogfalangen.

Männen var internationellt efterlysta och greps enligt uppgifter i Barcelona, och har varit frihetsberövade i Spanien sedan dess. De misstänks för att ha varit på väg till Marocko enligt LT:s uppgifter. Nu rapporterar tidningen att 22-åringen transporterades till Sverige på måndagskvällen, medan den andra gripne, 19-åringen som är misstänkt för mordförsöket i Hovsjö och tros vara en anlitad torped, förblir i Spanien för närvarande.

BILDEXTRA: Skjutningen i Hovsjö

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 januari 2024 13:00
Senast uppdaterad: 10 januari 2024 02:10

”Jobbar fortfarande hemma mer än före pandemin”

Buss Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Under pandemin minskade antalet resor med tåg och buss kraftigt. Dock visar en undersökning att kollektivtrafikresorna ökade under det senaste året.

Efter att ha minskat två år i rad har kollektivtrafikens popularitet ökat över hela landet under det senaste året. Enligt statistik från Kolada, som samlar in data från kommuner, gjordes det i genomsnitt 30 procent fler resor per person 2022 jämfört med 2021.

I Stockholms län, där kollektivtrafiken är mest använd, gjordes det 290 resor per person under 2022. Detta är en ökning med 26 procent jämfört med 2021, men det totala resandet är fortfarande inte uppe på samma nivå som innan pandemin.

(annoslänk)

   – Vi har haft en återhämtning efter pandemin, säger Mattias Andersson, utredare på Svensk Kollektivtrafik, branschorganisationen för regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag, till Nyhetsbyrån Siren.

År 2019 gjordes det i snitt 365 kollektivtrafikresor per person i Stockholm. Men är ännu inte uppe på samma nivå som före pandemin..

– Framförallt i storstadsområdena jobbar vi fortfarande hemma mer än före pandemin, vilket gör att både kollektivtrafikresandet och bilresandet är på en lägre nivå än 2019, säger Andersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 januari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 10 januari 2024 08:36

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors