Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Södertälje en av landets bästa miljökommuner

Rosenberg

Foto: Shamash Oyal

Stort kliv för Södertälje när årets Sveriges miljöbästa kommun presenterades. Förra året hamnade Södertälje på 79:e plats, medan kommunen i år nådde plats 9.

Den 3 oktober lanserades ”Sveriges miljöbästa kommun 2023”-rankingen, en årlig mätning som genomförs av tidningen Aktuell Hållbarhet. På tisdagen presenterades de tio kommuner som utmärkte sig genom att visa högsta nivå av ambition och aktivitet inom miljöområdet. På nionde plats fanns Södertälje kommun som klättrar hela 70 platser.

– Jag känner mig otroligt stolt och glad, det här visar att vi är på rätt väg. Det är ett kvitto på att Södertälje har ett långsiktigt och väl fungerande miljöarbete, säger Alexander Rosenberg (M), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Södertälje kommun.

Syftet med denna ranking är att bedöma kommunernas engagemang och insatser när det gäller miljöfrågor. Rankningen grundas på en utförd enkät där 77 procent av kommunerna svarade på 22 frågor och tre uppföljningsfrågor som omfattade olika aspekter såsom transporter, livsmedel, stadsplanering och koldioxidbudgetar.

– Idag kan vi vara glada över denna topplacering, men vi ska inte tappa fokus på det fortsatta arbetet. Vi har en lång resa framför oss för att nå våra mål, säger Alexander Rosenberg (M).

Resultaten från enkäten kombineras med aktuell data från flera olika externa källor, inklusive information från Vattenmyndigheten, SCB, SKR, Boverket, Miljöfordon Sverige och Avfall Sverige.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 10:14
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 10:14

(L): Företagen upplever att kommunen konkurrerar med dem

Liberalernas gruppledare, Metin Hawsho.

Företagen är grunden till all kommunens verksamhet, utan det privata näringslivet hade det inte funnits några skattemedel att fördela. Det är därför mycket oroväckande att Södertälje fortsätter sjunka i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas lokala företagsklimat. Nu ligger kommunen på plats 241 av 290 i landet.

Tyvärr är inte detta ett brott på en i övrigt uppåtgående trend. Sedan 2014 har Södertälje inte legat över plats 200 på rankingen, 2014 låg kommunen på plats 199. 2019 på plats 208. Förra året på plats 240.

Samtidigt som trenden för företagsklimatet gått nedåt har arbetslösheten i kommunen fortsatt vara långt över snittet i riket och snittet i regionen. Det är inte så konstigt att en kommun med dåligt företagsklimat inte lockar arbetsgivare. Bara 26,5% av kommunens företag tycker att företagsklimatet är bra.

Rankingen bedöms genom flera vägda parametrar. I en av parametrarna ligger Södertälje allra sist i riket på plats 290: otryggheten. Södertäljes företagare uppger i högst utsträckning i landet att deras verksamhet hotas och försvåras av att kommunen är otrygg för företagare.

En skillnad i årets ranking gentemot förra året är att företagarna upplever att kommunen i alldeles för hög grad konkurrerar med dem. I den parametern hamnar Södertälje på plats 281 av 290.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  1. Är majoriteten villiga att vidta några nya åtgärder för att öka tryggheten för näringsidkare i Södertälje kommun, och i så fall vilka?
  1. Vad planerar majoriteten att göra för att kommunen inte ska konkurrera med det privata näringslivet i så hög utsträckning som idag?

Metin Hawsho (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 09:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors