Företag i fokus:

Nova Tandklinik godkänd för tandreglering via Landstinget

B2A3C673-9766-4460-A44D-47054423BE82

Olha Melnyk, Shervin Shad. Renio Arsan och Minou Nirvani.

Tandläkaren Renio Arsan och Nova Tandklinik vid Stora torget fortsätter att växa. Nu inleder han nytt samarbete med Östermalmskliniken, No.8 Ortodonti, som är några av landets främsta specialister i tandreglering.

– Det känns jättefint att No.8 Ortodonti öppnar avdelning hos oss. Tillsammans kan vi nu erbjuda tandreglering via Landstinget, men även till alla privatpersoner som behöver hjälp, säger Renio Arsan till Telgenytt.

Nu kommer de som fått en tandställningscheck från Region Stockholm, samt andra barn och vuxna som behöver tandställning eller invisalign, slippa långa väntetider.

Väntetiden för tandställning, för både unga och vuxna, har varit olidligt lång för många Södertäljebor. I många fall har väntetiden varit uppemot ett år. Med det nya samarbetet mellan Nova Tandklinik och specialistkliniken från Östermalm, No.8 Ortodonti, kommer väntetiden bantas ned till enbart någon vecka.

Etablerar i Södertälje innebär kortare väntetider och snabbare hjälp.

Minou Nirvani och Shervin Shad, som tillsammans driver Östermalmskliniken, har flera års erfarenheter och har länge haft planer på att öppna en avdelning i Södertälje, men inte hittat rätt lokal eller samarbetspartner – förrän nu.

– Det finns ett stort behov i Södertälje och det känns givetvis väldigt bra att vi inleder samarbete med Renio Arsan och Nova Tandklinik. Det finns ingen annan Ortodonti i Södertälje än Folktandvården och där är det fullt. Arsan har en god lokal kännedom, en stark kundkrets och en aktör som vi är glada över att samarbete med, säger Minou Nirvani till Telgenytt.

Att en person har fel i tandbettet, har oproportionella förhållanden mellan käkarna eller drabbats av ojämnheter på grund av tandställning, är något som alla människor kan drabbas av. Hjälpa finns att få, men för Södertäljeborna har Folktandvården, fram till idag, varit den enda aktören som personer i behov kunnat vända sig till. Men som ovant nämnt är väntetiden oerhörd lång. Av den anledningen har många sökt sig till kliniker utanför Södertälje för snabbare hjälp, men även där är väntetiderna olidlig lång.

Den som fått en tandställningscheck från Region Stockholm kommer numera kunna välja Nova Tandklink i Södertälje. Samtidigt kan den som redan står i kö hos en annan flytta till Södertäljekliniken och därmed slippa kötiden.

– Det finns ingen som gör tandställning i Södertälje, de som behöver måste åka utanför. Att vi etablerar i Södertälje innebär kortare väntetider och snabbare hjälp, säger Dr Renio Arsan.

Renio Arsan med kollegan Olha Melnyk.

En av faktorerna till att väntetiderna är långa härleds till brist på yrket. För att kunna titulera dig som ortodontist krävs ytterligare tre års studier, utöver tandläkarutbildningen som är på fem år. Enligt Minou Nirvani är det många nyexaminerade tandläkare som väljer att ge sig ut i arbetslivet än att studera ytterligare tre år.

Vilka är det ni främst riktar er in mot med etableringen i Södertälje?

– Vi riktar in oss mot alla. Barn och unga som fått check från landstinget, eller äldre som är i behov. Just nu erbjuder vi även rabatterat pris till de som behöver, så vi kan hjälpa personer i alla åldrar, säger Minou Nirvani, till Telgenytt.

Vad tror du att det här innebär Södertäljeborna?

– Framförallt så förenklar vi det för Södertäljeborna. Det är många som får godkända checker från Landstinget, men när det är dags att välja utförare så finns det cirka 20 olika och alla utanför befinner sig utanför Södertälje. Nu finns hjälp centralt i Södertälje där vi enkelt nås för rådgivning. Att Landstinget godkänt oss ser jag som väldigt positivt för Södertälje, avslutar tandläkaren Renio Arsan.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 februari 2023 13:18
Senast uppdaterad: 15 februari 2023 16:53

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors