Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag ser bara mörker för våra barn

331227499_714275173698355_3489362152861148064_n

Moa Simper-Allen

Jag källsorterar och det har jag gjort sedan mina yngre tonår. Jag vill tillägga att jag inte skriver det här för att jag ska få en klapp på axeln för att jag ska anses vara duktig som gjort det sedan tidig ålder eller för att jag är särskilt insatt när det kommer till miljön. Utan för att det är så jag har lärt mig att det är såhär man ska göra.

Jag minns än idag när jag gick med min mor vid Bårstafältet, vi pratar om när jag var i 10-års åldern och var lite små-lat och la en pantflaska på vägen och fortsatte gå. Min mor stannade till direkt och var som nästan rosenrasande för att jag hade lagt den där. – ”Sådär gör du absolut inte, plocka upp den genast och släng den i en soptunna när vi väl passerar en!”.

När jag bodde hemma hos mina föräldrar i vårt lilla radhus så hade vi sorteringskärl utanför, det fanns det för varje hus längst hela radhuslängorna som hade enkel markering för varje bytta. Ofärgat glas, färgat glas, kartonger, papper med mera. Det var enkelt att bara lägga det där det skulle vara och det fick både jag och min lillebror gå ut och sortera många gånger. För det är så vi lärt oss att såhär ska man göra.

Nu bor jag i en bostadsrätt tillsammans med min man och våra två små barn i Mariekäll i Södertälje. Ett av de bättre familjevänligare områdena i staden. Vi flytta hit hösten 2019, mycket lugnt område med många trevliga grannar.

Här har vi en förening som håller olika aktiviteter för oss boenden som bland annat vårstädning varje år, där alla som bor i området kan delta för att hålla området rent och städat.

Vi har avfallsanläggning för matavfall och andra sopor med nyckellås för att bara vi boenden ska kunna slänga våra avfallssopor. När andra som inte bor i området kom hit för att slänga sitt fylldes de snabbare än vad blixten slog ner. Sopbilarna åkte hit oftare än vanligt för att tömma.

Det fanns en återvinningsstation tidigare vid Vasa Handelsplats där invånare kunde slänga sådant som vanliga hushållsavfall. Den togs bort på grund av att sådant som skulle kastas på en återvinningscentral slängdes där istället. Nu har det kommit till Mariekäll istället. Hit kommer folk från alla möjliga områden i staden och lämnar av sådant som inte ska lämnas av här.

Kastad TV-apparat i Mariekäll. Foto: Privat

Här ska det, som vid vilken återvinningsstation som helst, endast slängas vanliga hushållsavfall som kartong och lättare plastförpackningar. Inte soffor, tv-apparater, trasiga vitrinskåp, vagnar, handfat, dunkar med farliga kemikalier, tavlor eller fritöser.

Det är problematiskt. Inte bara för oss boenden, utan även för alla djur som bor i skogen intill, alla barn och äldre i området som kan komma åt det farliga avfallet. Vid backen mot äldreboendet Mariekällgården har avfallet fallit längst ner med vägen.

Har man orken att packa en bil eller släpvagn för att ta sig hit för att lasta av sitt stora avfall, ska man ha lika mycket ork att ta sig till en faktiskt återvinningscentral som vi har. Två av dem i Södertälje – Moraberg och Tveta.

På återvinningscentralerna får man ett besökskort där man som boende i Södertälje har möjligheten att slänga just stora avfall, farliga kemikalier och trädgårdsavfall upp till 25 gånger per år på 3 kubikmeter, bra va? 

Det är vi vuxna som våra barn har att skylla på när dem kommer bo i något som liknar Chernobyl i framtiden. Det är vi vuxna som har ansvaret att faktiskt TA ett ansvar och göra något som är så fruktansvärt enkelt som att källsortera och slänga större avfall där det ska vara.

Att ni som gör sånt här inte skäms. Nedskräpning är ett av dem vanligaste brotten i Sverige och kostar ofantligt mycket skattepengar. Lägg omedelbart av med detta. Ni försämrar hälsan för barn som ska växa upp till det här. Det är ni som utplånar naturen, havet och djuren. Därför ser jag bara mörker för våra barn.

Moa Simper-Allen.
24 år och småbarnsmamma. Född och uppvuxen i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 februari 2023 11:17
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 17:20

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors