Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag ser bara mörker för våra barn

331227499_714275173698355_3489362152861148064_n

Moa Simper-Allen

Jag källsorterar och det har jag gjort sedan mina yngre tonår. Jag vill tillägga att jag inte skriver det här för att jag ska få en klapp på axeln för att jag ska anses vara duktig som gjort det sedan tidig ålder eller för att jag är särskilt insatt när det kommer till miljön. Utan för att det är så jag har lärt mig att det är såhär man ska göra.

Jag minns än idag när jag gick med min mor vid Bårstafältet, vi pratar om när jag var i 10-års åldern och var lite små-lat och la en pantflaska på vägen och fortsatte gå. Min mor stannade till direkt och var som nästan rosenrasande för att jag hade lagt den där. – ”Sådär gör du absolut inte, plocka upp den genast och släng den i en soptunna när vi väl passerar en!”.

När jag bodde hemma hos mina föräldrar i vårt lilla radhus så hade vi sorteringskärl utanför, det fanns det för varje hus längst hela radhuslängorna som hade enkel markering för varje bytta. Ofärgat glas, färgat glas, kartonger, papper med mera. Det var enkelt att bara lägga det där det skulle vara och det fick både jag och min lillebror gå ut och sortera många gånger. För det är så vi lärt oss att såhär ska man göra.

Nu bor jag i en bostadsrätt tillsammans med min man och våra två små barn i Mariekäll i Södertälje. Ett av de bättre familjevänligare områdena i staden. Vi flytta hit hösten 2019, mycket lugnt område med många trevliga grannar.

Här har vi en förening som håller olika aktiviteter för oss boenden som bland annat vårstädning varje år, där alla som bor i området kan delta för att hålla området rent och städat.

Vi har avfallsanläggning för matavfall och andra sopor med nyckellås för att bara vi boenden ska kunna slänga våra avfallssopor. När andra som inte bor i området kom hit för att slänga sitt fylldes de snabbare än vad blixten slog ner. Sopbilarna åkte hit oftare än vanligt för att tömma.

Det fanns en återvinningsstation tidigare vid Vasa Handelsplats där invånare kunde slänga sådant som vanliga hushållsavfall. Den togs bort på grund av att sådant som skulle kastas på en återvinningscentral slängdes där istället. Nu har det kommit till Mariekäll istället. Hit kommer folk från alla möjliga områden i staden och lämnar av sådant som inte ska lämnas av här.

Kastad TV-apparat i Mariekäll. Foto: Privat

Här ska det, som vid vilken återvinningsstation som helst, endast slängas vanliga hushållsavfall som kartong och lättare plastförpackningar. Inte soffor, tv-apparater, trasiga vitrinskåp, vagnar, handfat, dunkar med farliga kemikalier, tavlor eller fritöser.

Det är problematiskt. Inte bara för oss boenden, utan även för alla djur som bor i skogen intill, alla barn och äldre i området som kan komma åt det farliga avfallet. Vid backen mot äldreboendet Mariekällgården har avfallet fallit längst ner med vägen.

Har man orken att packa en bil eller släpvagn för att ta sig hit för att lasta av sitt stora avfall, ska man ha lika mycket ork att ta sig till en faktiskt återvinningscentral som vi har. Två av dem i Södertälje – Moraberg och Tveta.

På återvinningscentralerna får man ett besökskort där man som boende i Södertälje har möjligheten att slänga just stora avfall, farliga kemikalier och trädgårdsavfall upp till 25 gånger per år på 3 kubikmeter, bra va? 

Det är vi vuxna som våra barn har att skylla på när dem kommer bo i något som liknar Chernobyl i framtiden. Det är vi vuxna som har ansvaret att faktiskt TA ett ansvar och göra något som är så fruktansvärt enkelt som att källsortera och slänga större avfall där det ska vara.

Att ni som gör sånt här inte skäms. Nedskräpning är ett av dem vanligaste brotten i Sverige och kostar ofantligt mycket skattepengar. Lägg omedelbart av med detta. Ni försämrar hälsan för barn som ska växa upp till det här. Det är ni som utplånar naturen, havet och djuren. Därför ser jag bara mörker för våra barn.

Moa Simper-Allen.
24 år och småbarnsmamma. Född och uppvuxen i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 februari 2023 11:17
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 17:20

Informera våra unga om riskerna med ”boffning”

PM Lustgas

Bild: Tullverket

I Stockholm säljs lustgas öppet utanför nöjesställen. Och i Luleå dog tragiskt en 14-åring på en skola efter att ha boffat drivgas från torrschampo. Denna oroande utveckling måste vändas med en informationskampanj om riskerna riktad mot Södertäljes barn och unga.

Sniffning innebär inandning av olika former av lösningsmedelsångor, vanligtvis från lim, medan boffning är inhalering lustgas och drivgaser i sprayer. Både ångor och gaser kan ge upphov till rus på grund av att hjärnans signalsystem stimuleras. När ångan/gasen når lungorna tas den snabbt upp i blodet, vilket ger syrebrist i hjärnan och ruskänsla. En kraftig dos vid ett enstaka tillfälle kan leda till döden – ”sudden sniffing death”.

Fältassistenterna på Södermalm i Stockholm har konstaterat att försäljningen av lustgas utanför krogar och nattklubbar och i parker har ökat explosionsartat. En del av kundkretsen är ungdomar mellan 14 och 17 år. Lustgas köps i patroner avsedda för gräddsifoner. Inhalering sker antingen genom sifonen eller gasfyllda ballonger. Patronerna är lagliga och finns till försäljning både på nätet och i fysiska butiker.

”Säljs helt öppet och lagligt”

I vår nåddes vi också av ett tragiskt dödsfall på en skoltoalett i Luleå. En 14-årig elev hade boffat och i det aktuella fallet andats in drivgas från en behållare med torrschampo, som också säljs helt öppet och lagligt.

Denna utveckling stämmer till eftertanke. Dels behöver stödet och hjälpen till ungdomar med som mår psykiskt dåligt förbättras, dels måste kommunen dra igång en informationskampanj om det livsfarliga med att sniffa/boffa för att nå berusning riktad mot våra elever i skolan och besökare på fritidsgårdarna.

Vi kan inte stillatigande bevittna nya tragedier. Vi måste bekämpa den här mycket oroande trenden så att den inte får fäste bland Södertäljes barn och unga.

Fadi Abdalahad (KD).
Ledamot, utbildningsnämnden

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 13 juni 2023 11:47

Europas första syriska-ortodoxa kyrka firade 40 år

4C862F4C-0063-454B-9BF5-3575719057E0

Foto: S:t Afrem

I helgen firade S:t Afrem-kyrkan i Geneta sitt 40-årsjubileum. Kyrkan är den första Syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa och jubileet firades med en härlig tillställning för barn i alla åldrar på lördagen.

Under dagen anordnades olika aktiviteter såsom korvgrillning, hoppborgar, tivoliattraktioner, fotbolls- och basketrink, hinderbana, ansiktsmålning, dansuppvisningar och utdelning av glass och popcorn. Dessutom fanns polis, ambulans och räddningstjänst på plats för att svara på frågor och delta i evenemanget.

Senare på kvällen hölls även en tillställning i kyrkans lokal där präster, kyrkoföreningar från Södertälje och Stockholm samt nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar välkomnades.

Birgitta Kaya, ordförande S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka och Hobil Varli Foto: S:t Afrem

S:t Afrem kyrkan i Södertälje, namngiven efter den Helige Afrem, är en syrisk-ortodox och apostolisk kristen kyrka med en betydande plats inom den syrisk-ortodoxa kyrkans teologiska och andliga arv. Kyrkans historia började på 1960-talet när en grupp syrisk-ortodoxa kristna immigrerade till Södertälje från olika länder i det forna mesopotamien, såsom Turkiet (Turabdin), Syrien, Libanon och Irak.

Med den ökande vågen av syrisk-ortodoxa kristna immigranter till Sverige växte även behovet av en egen kyrka som kunde rymma de troende i Södertälje. År 1981 ansökte man om bygglov hos Södertälje kommun för att uppföra den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa.

Två år senare, 1983, stod S:t Afrem klar och redo att ta emot sin församling. Detta markerade invigningen av den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Invigningsceremonin leddes av kyrkans överhuvud, Patriarken Ignatios Zakka I Iwas och biskop Afrem Abodi genomförde ceremonin.

För 40 år sedan var detta en betydelsefull händelse i det kristna folkets andliga historia som följdes av människor i Sverige, men också från länder. Sedan dess har S:t Afrem Kyrkan genomgått renoveringar och ombyggnationer för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

År 2003, efter en omfattande renovering, tilldelades den nyrenoverade S:t Afrem Kyrkan utmärkelsen ”Årets byggnad” i Södertälje kommun.

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 juni 2023 18:05
Senast uppdaterad: 12 juni 2023 18:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors