Företag i fokus:

11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

EC2ADE1B-2830-4FDB-AD3D-305AF53FD1AB

Pressbild. Foto/Skärmdump: SVT.

När Kristian Luuk drar igång På Spårets 356:e program ikväll är det 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

Ikväll inleds den 1068:e resan när På Spårets finalomgång sänds. 421 gånger har resan gått till Sverige och totalt har 162 olika svenska resmål i 150 olika kommuner besökts. Det visar en unika kartläggning av över tusen destinationer som nyhesbyåren Newsworthys sammanställt.

Två gånger har har resan gått till Södertälje. Första gången under nionde säsongen, i november 1998 när Lotta Bromé och Carl Jan Granqvist mötte John Pohlmanoch Eva Hamilton. Senaste gången för tolv säsonger sedan – i februari 2011 – när Niklas Strömstedt och Jenny Östergren mötte Martina Haag och Erik Haag. Och det kan hända igen.

Det är relativt ovanligt med helt nya – alltså tidigare obesökta – resmål i På Spåret. Hittills den här säsongen har alla svenska destinationer varit med tidigare och senast programmet besökte en ny ort var i förra säsongen, då tåget stannade i Degerfors.

– Det är många parametrar som väger in när vi bestämmer resmålen, säger Martin Sundborn, som är producent för På Spåret och fortsätter: 

– En sådan är när vi var där senast. Det är inte så att vi återvänder till till exempel Växjö om vi var där för två år sedan – däremot kanske vi tillåter oss att komma tillbaka efter fem år. Sedan återvänder vi nog till större städer – som Stockholm, Malmö, Göteborg, New York och London, oftare. Vi försöker också hitta städer vi inte har varit i tidigare. 

(Annonslänk)

Bland de svenska resmål som varit med mer än en gång har det i snitt dröjt nio säsonger innan de återkommer, även om en del resmål återkommit betydligt oftare än så. 

– Vi vill ju att deltagarna och tittarna ska kunna gissa rätt via ledtrådarna, det behöver finnas allmän kunskap om stället. Sedan ska vi kunna producera tre frågefilmer och då blir det kanske oftare lite större orter. 

Den befolkningsmässigt minsta plats som besökts är Sandhamn, som enligt SCB hade 109 invånare 2020. Abisko, som enligt SCB har ytterligare ett femtiotal invånare, har också varit resmål.

– Det är kanske orättvist mot större orter, men det är orter som lever i folks medvetande. Det kanske går att hitta fler småorter som vi borde göra frågor av. 

Till Stockholms län har På Spåret rest 21 gånger, fördelat på åtta resmål i lika många kommuner. Bland de kommuner som ännu inte besökts finns Botkyrka, Österåker och Vallentuna. Flest resor – åtta – har gått till Stockholm. Det befolkningsmässigt minsta resmålet i länet är Sandhamn. Stockholms län är det sjätte mest besökta länet i landet.

När På Spåret besökte Södertälje lyfte man fram hur Södertälje 2007 ensamt tog emot fler flyktingar från Irak än hela USA och Kanada tillsammans.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2023 14:01
Senast uppdaterad: 17 februari 2023 14:44

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors