Företag i fokus:

11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

EC2ADE1B-2830-4FDB-AD3D-305AF53FD1AB

Pressbild. Foto/Skärmdump: SVT.

När Kristian Luuk drar igång På Spårets 356:e program ikväll är det 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

Ikväll inleds den 1068:e resan när På Spårets finalomgång sänds. 421 gånger har resan gått till Sverige och totalt har 162 olika svenska resmål i 150 olika kommuner besökts. Det visar en unika kartläggning av över tusen destinationer som nyhesbyåren Newsworthys sammanställt.

Två gånger har har resan gått till Södertälje. Första gången under nionde säsongen, i november 1998 när Lotta Bromé och Carl Jan Granqvist mötte John Pohlmanoch Eva Hamilton. Senaste gången för tolv säsonger sedan – i februari 2011 – när Niklas Strömstedt och Jenny Östergren mötte Martina Haag och Erik Haag. Och det kan hända igen.

Det är relativt ovanligt med helt nya – alltså tidigare obesökta – resmål i På Spåret. Hittills den här säsongen har alla svenska destinationer varit med tidigare och senast programmet besökte en ny ort var i förra säsongen, då tåget stannade i Degerfors.

– Det är många parametrar som väger in när vi bestämmer resmålen, säger Martin Sundborn, som är producent för På Spåret och fortsätter: 

– En sådan är när vi var där senast. Det är inte så att vi återvänder till till exempel Växjö om vi var där för två år sedan – däremot kanske vi tillåter oss att komma tillbaka efter fem år. Sedan återvänder vi nog till större städer – som Stockholm, Malmö, Göteborg, New York och London, oftare. Vi försöker också hitta städer vi inte har varit i tidigare. 

(Annonslänk)

Bland de svenska resmål som varit med mer än en gång har det i snitt dröjt nio säsonger innan de återkommer, även om en del resmål återkommit betydligt oftare än så. 

– Vi vill ju att deltagarna och tittarna ska kunna gissa rätt via ledtrådarna, det behöver finnas allmän kunskap om stället. Sedan ska vi kunna producera tre frågefilmer och då blir det kanske oftare lite större orter. 

Den befolkningsmässigt minsta plats som besökts är Sandhamn, som enligt SCB hade 109 invånare 2020. Abisko, som enligt SCB har ytterligare ett femtiotal invånare, har också varit resmål.

– Det är kanske orättvist mot större orter, men det är orter som lever i folks medvetande. Det kanske går att hitta fler småorter som vi borde göra frågor av. 

Till Stockholms län har På Spåret rest 21 gånger, fördelat på åtta resmål i lika många kommuner. Bland de kommuner som ännu inte besökts finns Botkyrka, Österåker och Vallentuna. Flest resor – åtta – har gått till Stockholm. Det befolkningsmässigt minsta resmålet i länet är Sandhamn. Stockholms län är det sjätte mest besökta länet i landet.

När På Spåret besökte Södertälje lyfte man fram hur Södertälje 2007 ensamt tog emot fler flyktingar från Irak än hela USA och Kanada tillsammans.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2023 14:01
Senast uppdaterad: 17 februari 2023 14:44

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors