Företag i fokus:

11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

EC2ADE1B-2830-4FDB-AD3D-305AF53FD1AB

Pressbild. Foto/Skärmdump: SVT.

När Kristian Luuk drar igång På Spårets 356:e program ikväll är det 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

Ikväll inleds den 1068:e resan när På Spårets finalomgång sänds. 421 gånger har resan gått till Sverige och totalt har 162 olika svenska resmål i 150 olika kommuner besökts. Det visar en unika kartläggning av över tusen destinationer som nyhesbyåren Newsworthys sammanställt.

Två gånger har har resan gått till Södertälje. Första gången under nionde säsongen, i november 1998 när Lotta Bromé och Carl Jan Granqvist mötte John Pohlmanoch Eva Hamilton. Senaste gången för tolv säsonger sedan – i februari 2011 – när Niklas Strömstedt och Jenny Östergren mötte Martina Haag och Erik Haag. Och det kan hända igen.

Det är relativt ovanligt med helt nya – alltså tidigare obesökta – resmål i På Spåret. Hittills den här säsongen har alla svenska destinationer varit med tidigare och senast programmet besökte en ny ort var i förra säsongen, då tåget stannade i Degerfors.

– Det är många parametrar som väger in när vi bestämmer resmålen, säger Martin Sundborn, som är producent för På Spåret och fortsätter: 

– En sådan är när vi var där senast. Det är inte så att vi återvänder till till exempel Växjö om vi var där för två år sedan – däremot kanske vi tillåter oss att komma tillbaka efter fem år. Sedan återvänder vi nog till större städer – som Stockholm, Malmö, Göteborg, New York och London, oftare. Vi försöker också hitta städer vi inte har varit i tidigare. 

(Annonslänk)

Bland de svenska resmål som varit med mer än en gång har det i snitt dröjt nio säsonger innan de återkommer, även om en del resmål återkommit betydligt oftare än så. 

– Vi vill ju att deltagarna och tittarna ska kunna gissa rätt via ledtrådarna, det behöver finnas allmän kunskap om stället. Sedan ska vi kunna producera tre frågefilmer och då blir det kanske oftare lite större orter. 

Den befolkningsmässigt minsta plats som besökts är Sandhamn, som enligt SCB hade 109 invånare 2020. Abisko, som enligt SCB har ytterligare ett femtiotal invånare, har också varit resmål.

– Det är kanske orättvist mot större orter, men det är orter som lever i folks medvetande. Det kanske går att hitta fler småorter som vi borde göra frågor av. 

Till Stockholms län har På Spåret rest 21 gånger, fördelat på åtta resmål i lika många kommuner. Bland de kommuner som ännu inte besökts finns Botkyrka, Österåker och Vallentuna. Flest resor – åtta – har gått till Stockholm. Det befolkningsmässigt minsta resmålet i länet är Sandhamn. Stockholms län är det sjätte mest besökta länet i landet.

När På Spåret besökte Södertälje lyfte man fram hur Södertälje 2007 ensamt tog emot fler flyktingar från Irak än hela USA och Kanada tillsammans.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2023 14:01
Senast uppdaterad: 17 februari 2023 14:44

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors