Företag i fokus:

11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

EC2ADE1B-2830-4FDB-AD3D-305AF53FD1AB

Pressbild. Foto/Skärmdump: SVT.

När Kristian Luuk drar igång På Spårets 356:e program ikväll är det 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

Ikväll inleds den 1068:e resan när På Spårets finalomgång sänds. 421 gånger har resan gått till Sverige och totalt har 162 olika svenska resmål i 150 olika kommuner besökts. Det visar en unika kartläggning av över tusen destinationer som nyhesbyåren Newsworthys sammanställt.

Två gånger har har resan gått till Södertälje. Första gången under nionde säsongen, i november 1998 när Lotta Bromé och Carl Jan Granqvist mötte John Pohlmanoch Eva Hamilton. Senaste gången för tolv säsonger sedan – i februari 2011 – när Niklas Strömstedt och Jenny Östergren mötte Martina Haag och Erik Haag. Och det kan hända igen.

Det är relativt ovanligt med helt nya – alltså tidigare obesökta – resmål i På Spåret. Hittills den här säsongen har alla svenska destinationer varit med tidigare och senast programmet besökte en ny ort var i förra säsongen, då tåget stannade i Degerfors.

– Det är många parametrar som väger in när vi bestämmer resmålen, säger Martin Sundborn, som är producent för På Spåret och fortsätter: 

– En sådan är när vi var där senast. Det är inte så att vi återvänder till till exempel Växjö om vi var där för två år sedan – däremot kanske vi tillåter oss att komma tillbaka efter fem år. Sedan återvänder vi nog till större städer – som Stockholm, Malmö, Göteborg, New York och London, oftare. Vi försöker också hitta städer vi inte har varit i tidigare. 

(Annonslänk)

Bland de svenska resmål som varit med mer än en gång har det i snitt dröjt nio säsonger innan de återkommer, även om en del resmål återkommit betydligt oftare än så. 

– Vi vill ju att deltagarna och tittarna ska kunna gissa rätt via ledtrådarna, det behöver finnas allmän kunskap om stället. Sedan ska vi kunna producera tre frågefilmer och då blir det kanske oftare lite större orter. 

Den befolkningsmässigt minsta plats som besökts är Sandhamn, som enligt SCB hade 109 invånare 2020. Abisko, som enligt SCB har ytterligare ett femtiotal invånare, har också varit resmål.

– Det är kanske orättvist mot större orter, men det är orter som lever i folks medvetande. Det kanske går att hitta fler småorter som vi borde göra frågor av. 

Till Stockholms län har På Spåret rest 21 gånger, fördelat på åtta resmål i lika många kommuner. Bland de kommuner som ännu inte besökts finns Botkyrka, Österåker och Vallentuna. Flest resor – åtta – har gått till Stockholm. Det befolkningsmässigt minsta resmålet i länet är Sandhamn. Stockholms län är det sjätte mest besökta länet i landet.

När På Spåret besökte Södertälje lyfte man fram hur Södertälje 2007 ensamt tog emot fler flyktingar från Irak än hela USA och Kanada tillsammans.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2023 14:01
Senast uppdaterad: 17 februari 2023 14:44

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

LSS-boende lämnades ensam – påträffad i sin egen avföring

Södertälje kommun - FOTO.Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

En individ på ett av kommunens LSS-boende i Södertälje lämnades ensam av personal och påträffades sedan i sin egen avföring. Händelsen har nu anmälts till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Mellan den 18:e och 19:e juli inträffade en händelse som involverade en boende som är i behov av konstant tillsyn.

Trots att mannen kräver uppsyn lämnades personen ensam i sitt rum en längre tid, och när dagpersonalen vid klockan 07-tiden upptäckte situationen låg personen i sängen med två tyngdtäcken, trots att endast ett skulle användas. Personen, vars rörelseförmåga är begränsad, var överhettad och svettig. Dessutom hade personen hamnat i sin avföring.

Situationen upprepades.
Enligt rapporten från IVO inträffade ytterligare en händelse den 27 juli. Trots tillsägelse hade personen återigen två tyngdtäcken på sig.

Incidenten anmäldes som ett allvarligt missförhållande samt att gruppledaren initierat samtal med personalen efter dessa avvikelser för att diskutera användningen av tyngdtäcken. Planering av framtida åtgärder pågår och kommer att redovisas i en kommande utredning.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 september 2023 20:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors