Företag i fokus:

11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

EC2ADE1B-2830-4FDB-AD3D-305AF53FD1AB

Pressbild. Foto/Skärmdump: SVT.

När Kristian Luuk drar igång På Spårets 356:e program ikväll är det 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

Ikväll inleds den 1068:e resan när På Spårets finalomgång sänds. 421 gånger har resan gått till Sverige och totalt har 162 olika svenska resmål i 150 olika kommuner besökts. Det visar en unika kartläggning av över tusen destinationer som nyhesbyåren Newsworthys sammanställt.

Två gånger har har resan gått till Södertälje. Första gången under nionde säsongen, i november 1998 när Lotta Bromé och Carl Jan Granqvist mötte John Pohlmanoch Eva Hamilton. Senaste gången för tolv säsonger sedan – i februari 2011 – när Niklas Strömstedt och Jenny Östergren mötte Martina Haag och Erik Haag. Och det kan hända igen.

Det är relativt ovanligt med helt nya – alltså tidigare obesökta – resmål i På Spåret. Hittills den här säsongen har alla svenska destinationer varit med tidigare och senast programmet besökte en ny ort var i förra säsongen, då tåget stannade i Degerfors.

– Det är många parametrar som väger in när vi bestämmer resmålen, säger Martin Sundborn, som är producent för På Spåret och fortsätter: 

– En sådan är när vi var där senast. Det är inte så att vi återvänder till till exempel Växjö om vi var där för två år sedan – däremot kanske vi tillåter oss att komma tillbaka efter fem år. Sedan återvänder vi nog till större städer – som Stockholm, Malmö, Göteborg, New York och London, oftare. Vi försöker också hitta städer vi inte har varit i tidigare. 

(Annonslänk)

Bland de svenska resmål som varit med mer än en gång har det i snitt dröjt nio säsonger innan de återkommer, även om en del resmål återkommit betydligt oftare än så. 

– Vi vill ju att deltagarna och tittarna ska kunna gissa rätt via ledtrådarna, det behöver finnas allmän kunskap om stället. Sedan ska vi kunna producera tre frågefilmer och då blir det kanske oftare lite större orter. 

Den befolkningsmässigt minsta plats som besökts är Sandhamn, som enligt SCB hade 109 invånare 2020. Abisko, som enligt SCB har ytterligare ett femtiotal invånare, har också varit resmål.

– Det är kanske orättvist mot större orter, men det är orter som lever i folks medvetande. Det kanske går att hitta fler småorter som vi borde göra frågor av. 

Till Stockholms län har På Spåret rest 21 gånger, fördelat på åtta resmål i lika många kommuner. Bland de kommuner som ännu inte besökts finns Botkyrka, Österåker och Vallentuna. Flest resor – åtta – har gått till Stockholm. Det befolkningsmässigt minsta resmålet i länet är Sandhamn. Stockholms län är det sjätte mest besökta länet i landet.

När På Spåret besökte Södertälje lyfte man fram hur Södertälje 2007 ensamt tog emot fler flyktingar från Irak än hela USA och Kanada tillsammans.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2023 14:01
Senast uppdaterad: 17 februari 2023 14:44

Restaurang förbjuds att använda kolgrill efter klagomål

024A8DEF-2435-46DC-9BA7-5865FCD4CAC9

Foto: Alexander Isa.

Restaurangen Cizgara förbjuds att grilla med kol. Beslutet har fattats av miljökontoret efter klagomål från ett flertal grannar, det rapporterar SVT.

Cizgara i Mariekäll, som öppnade i december 2022, fick klagomål från redan samma månad från boende. Enligt klagomålen trängde röken från kolgrillen in i deras bostäder och både utredningar och inspektioner har visat att ventilationsaggregatet som används på restaurangen har brister. Även en närliggande bostadsrättsförening har framfört klagomål.

Enhetschefen på miljökontoret, Ana Camargo Valencia, berättar för SVT om de upplevda stickande och svidande känslorna i halsen vid ett besök i restaurangen.

– Man känner röken inomhus, säger Ana Camargo Valencia till tidningen.

Enligt miljökontoret har kolgrillen fått flera möjligheter att åtgärda problemen stör grannarna, men ingen lösning har hittats. Förbudet trädde i kraft den 20 juni och överträdelse kan resultera i böter på 10 000 kronor per dag.

På ägarens begäran genomförde en extern aktör en inspektion den 29 juni och kunde konstatera att viss matoslukt. Bedömdningen var att lukten inte var särskilt stark eller påtaglig och att miljökontorets beslut om förbud mot kolgrillning var ”alltför ingripande”.

Restaurangen får fortsätta sin verksamhet, men utan att använda kolgrill.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 10:43
Senast uppdaterad: 5 juli 2023 14:40

Liberalerna: Vi måste skydda förskolebarn från skärmhysteri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Poxnio

Det är ingen nyhet att digitaliseringen i den svenska skolan har gått för långt. Forskare varnar för att skärmtiden hindrar elevernas inlärning, samtidigt som lärare vittnar om att kostnaden för skärmarna gör så att det inte finns pengar över till riktiga läroböcker. Liberalerna agerar nu i regeringsställning för att motverka konsekvenserna av den massiva digitaliseringen i skolan.

Vad som däremot gått alltför ouppmärksammat är att den skärmhysteri som tidigare främst drabbade grund- och gymnasieskolan även fått konsekvenser för de allra yngsta barnen i den svenska förskolan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet säkerställde det genom att ändra läroplanen, så att det är obligatoriskt för förskolor att låta de små barnen använda skärmar.

Det kommer Liberalerna nu att sätta stopp för.

Liberalerna Johan Pehrson, partiledare, och gruppledaren i Södertälje, Metin Hawsho

Självklart kan digitaliseringen ha fördelar. För oss är det samtidigt lika självklart att det även kan finnas nackdelar. Så verkar särskilt vara fallet i skolan, och inte minst i förskolan. En avhandling visar exempelvis att surfplattor och appar allt mer har kommit att ersätta traditionella aktiviteter, som exempelvis bokläsning och lek, i förskolan. Det räcker inte att begränsa innehållet i surfplattorna till pedagogiska appar – samma forskare fann att barnen har svårt att ta sig till innehållet i dem.

”Barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten”

Även experter från Karolinska Institutet och Lunds universitet har tidigare konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling. Skärmtiden kan på så sätt kopplas till försämrad inlärning, försenad språkutveckling eller förvärrade koncentrationssvårigheter. 

Utifrån barnens utveckling och inlärning tyder även mycket på skärmtid är närmast motsatsen till undervisningstid – ju mer av den, desto sämre utveckling för barnet. Det är det främsta skälet till att Liberalerna nu tar flera initiativ för att freda de små barnen från digitaliseringsexperimentet i förskolan. Barn har pedagogiska behov av stimulans och ska inte kidnappas för skärmindustrins vinstjakt.

Johan Pehrson, Liberalerna
Partiledare & arbetsmarknadsminister

Metin Hawsho(L)
Gruppledare Södertälje

Läs även: DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors