Företag i fokus:

NY STATISTIK: Livstidsdömda ser ut att bli fler och yngre

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården

Enligt statistik från Kriminalvården är nästan en femtedel av alla livstidsdömda 30 år eller yngre. Men med anledning av den senaste tidens lagändringar kan andelen unga bli än större framöver.

Efter den senaste tidens lagändringar kommer både fler och yngre dömas till lagens strängaste straff. Livstidsdom.

 – Man kan tänka sig att yngre personer framöver kommer att stå för en större andel bland dem som döms till livstid, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, till Nyhetsbyrån Siren.

Antalet livstidsdömda i Sverige har ökat och vid årsskiftet 2022/2023 avtjänade 184 personer ett livstidsstraff, varav nio var kvinnor och 175 var män. Den äldsta livstidsdömde är en 94-åring medan den yngsta är en 22-årig man som dömdes i Danmark för ett dubbelmord och senare flyttades till Sverige för att avtjäna sitt straff. Totalt är 32 av de livstidsdömda 30 år eller yngre.

Två lagändringar kan leda till ökad andel unga livstidsdömda i framtiden. En av lagändringarna, som började gälla 2020, gör det möjligt att döma fler personer till livstids fängelse för mord. Den andra lagändringen, som började gälla för lite drygt ett år sedan, gör det möjligt att döma även 18-20-åringar till livstids fängelse vid särskilt allvarliga brott.

(Annonslänk)

– Domstolarna verkar ha följt det som var tanken och det förklarar att antalet som avtjänar ett livstidsstraff har ökat, för domstolen använder den påföljden i större utsträckning. Det finns några fall som fortfarande är under prövning efter den här lagändringen. På sikt kan den resultera i att fler personer kan dömas till livstid, säger Dennis Martinsson vid Stockholms universitet.

Majoriteten av de som avtjänar livstidsstraff har dömts för mord, men det finns cirka 20 brott som kan leda till livstids fängelse enligt straffskalan, inklusive grovt sabotage, grov mordbrand och grovt spioneri.

– Generellt kan man säga att det handlar om allvarliga våldsbrott, eller brott som riktar sig mot och skadar eller riskerar att skada samhället, säger Dennis Martinsson.

Enligt Kriminalvården är snittåldern för livstidsdömda vid årsskiftet 44 år – en snittsiffra som med stor sannolikhet kommer sjunka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 februari 2023 19:47

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors