Företag i fokus:

NY STATISTIK: Livstidsdömda ser ut att bli fler och yngre

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården

Enligt statistik från Kriminalvården är nästan en femtedel av alla livstidsdömda 30 år eller yngre. Men med anledning av den senaste tidens lagändringar kan andelen unga bli än större framöver.

Efter den senaste tidens lagändringar kommer både fler och yngre dömas till lagens strängaste straff. Livstidsdom.

 – Man kan tänka sig att yngre personer framöver kommer att stå för en större andel bland dem som döms till livstid, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, till Nyhetsbyrån Siren.

Antalet livstidsdömda i Sverige har ökat och vid årsskiftet 2022/2023 avtjänade 184 personer ett livstidsstraff, varav nio var kvinnor och 175 var män. Den äldsta livstidsdömde är en 94-åring medan den yngsta är en 22-årig man som dömdes i Danmark för ett dubbelmord och senare flyttades till Sverige för att avtjäna sitt straff. Totalt är 32 av de livstidsdömda 30 år eller yngre.

Två lagändringar kan leda till ökad andel unga livstidsdömda i framtiden. En av lagändringarna, som började gälla 2020, gör det möjligt att döma fler personer till livstids fängelse för mord. Den andra lagändringen, som började gälla för lite drygt ett år sedan, gör det möjligt att döma även 18-20-åringar till livstids fängelse vid särskilt allvarliga brott.

(Annonslänk)

– Domstolarna verkar ha följt det som var tanken och det förklarar att antalet som avtjänar ett livstidsstraff har ökat, för domstolen använder den påföljden i större utsträckning. Det finns några fall som fortfarande är under prövning efter den här lagändringen. På sikt kan den resultera i att fler personer kan dömas till livstid, säger Dennis Martinsson vid Stockholms universitet.

Majoriteten av de som avtjänar livstidsstraff har dömts för mord, men det finns cirka 20 brott som kan leda till livstids fängelse enligt straffskalan, inklusive grovt sabotage, grov mordbrand och grovt spioneri.

– Generellt kan man säga att det handlar om allvarliga våldsbrott, eller brott som riktar sig mot och skadar eller riskerar att skada samhället, säger Dennis Martinsson.

Enligt Kriminalvården är snittåldern för livstidsdömda vid årsskiftet 44 år – en snittsiffra som med stor sannolikhet kommer sjunka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 februari 2023 19:47

Flera gripna misstänkta för bedrägerier mot äldre

Polis

Arkivbild

Flera personer har gripits misstänkta för en serie bedrägerier riktade mot äldre, med brott rapporterade i flera kommuner.

I en nyligen inlämnad häktningsframställan framkommer det att flera personer, däribland en 22-årig kvinna från Hölö och en 22-åring från Södertälje som nu är gripna, misstänks för att ha utfört bedrägerier mot äldre.

Bland de anmälda brotten finns ett försök till grovt bedrägeri den 24 januari i Rönninge, två fall av grovt bedrägeri i Trosa den 17 och 24 januari, samt ett försök till grovt bedrägeri den 29 september 2023 i Svedala.

Nu undersöker polisen om dessa gripna personer kan kopplas till ytterligare bedrägerier som inträffat i Södertäljeområdet den senaste tiden, rapporter LT. Totalt rör det sig om fyra gripna personer.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 17:18
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:05

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors