Företag i fokus:

Lägsta långtidsarbetslösheten i Södertälje sedan april 2020

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt2

Foto: Arbetsförmedlingen.

Inte sedan april 2020 har andelen långtidsarbetslösa varit så låg i Södertälje. Det visar Arbetsförmedlingens senaste månadsstatistik. 

I januari hade 2 699 Södertäljebor varit arbetslösa i minst ett år, vilket är 47 färre än månaden innan. Det är den sjuttonde månaden i rad med minskande antal långtidsarbetslösa. 2 699 personer motsvarar 5,1 procent av arbetskraften i kommunen – andelen långtidsarbetslösa är 1,6 procentenheter lägre än samma månad för ett år sedan. Södertälje tillhör de kommuner med högst andel långtidsarbetslösa i hela landet just nu.

Antalet som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete utan i minst två år – har minskat jämfört med samma månad för ett år sedan: från 1 978 till 1 802, eller 3,4 procent av arbetskraften i januari 2023. 

(Annonslänk)

Andelen långtidsarbetslösa i Södertälje är den näst högsta i Stockholms län, bara i Botkyrka är andelen högre 5,8 procent.I Danderyd, Täby, Vaxholm och Värmdöfinns länets lägsta långtidsarbetslöshet, 1,2 procent. I Stockholms län som helhet hade 33 948 personer (2,7 procent) varit arbetslösa i minst ett år i januari. Det är 526 personer färre än månaden innan, och det är den artonde månaden i rad som antalet sjunkit.

Högre andel äldre långtidsarbetslösa

Av de 2 699 personerna som varit arbetslösa i mer än ett år i Södertälje kommun är 981 personer mellan 55 och 65 år och 84 är mellan 18 och 24 år. För den äldre gruppen är andelen arbetslösa 9,8 procent medan den i den yngre gruppen är 1,6 procent. Även i riket som helhet är långtidsarbetslösheten högre i gruppen äldre.

Även när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna stora. 1 130 av de som varit arbetslösa i minst ett år har inte någon gymnasieutbildning, vilket motsvarar en långtidsarbetslöhet på 12,3 procent i den gruppen. Det kan jämföras med 3,8 procent bland dem som gått ut gymnasiet och 3,7 procent bland dem som studerat vidare efter gymnasiet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 20 februari 2023 13:01

Informera våra unga om riskerna med ”boffning”

PM Lustgas

Bild: Tullverket

I Stockholm säljs lustgas öppet utanför nöjesställen. Och i Luleå dog tragiskt en 14-åring på en skola efter att ha boffat drivgas från torrschampo. Denna oroande utveckling måste vändas med en informationskampanj om riskerna riktad mot Södertäljes barn och unga.

Sniffning innebär inandning av olika former av lösningsmedelsångor, vanligtvis från lim, medan boffning är inhalering lustgas och drivgaser i sprayer. Både ångor och gaser kan ge upphov till rus på grund av att hjärnans signalsystem stimuleras. När ångan/gasen når lungorna tas den snabbt upp i blodet, vilket ger syrebrist i hjärnan och ruskänsla. En kraftig dos vid ett enstaka tillfälle kan leda till döden – ”sudden sniffing death”.

Fältassistenterna på Södermalm i Stockholm har konstaterat att försäljningen av lustgas utanför krogar och nattklubbar och i parker har ökat explosionsartat. En del av kundkretsen är ungdomar mellan 14 och 17 år. Lustgas köps i patroner avsedda för gräddsifoner. Inhalering sker antingen genom sifonen eller gasfyllda ballonger. Patronerna är lagliga och finns till försäljning både på nätet och i fysiska butiker.

”Säljs helt öppet och lagligt”

I vår nåddes vi också av ett tragiskt dödsfall på en skoltoalett i Luleå. En 14-årig elev hade boffat och i det aktuella fallet andats in drivgas från en behållare med torrschampo, som också säljs helt öppet och lagligt.

Denna utveckling stämmer till eftertanke. Dels behöver stödet och hjälpen till ungdomar med som mår psykiskt dåligt förbättras, dels måste kommunen dra igång en informationskampanj om det livsfarliga med att sniffa/boffa för att nå berusning riktad mot våra elever i skolan och besökare på fritidsgårdarna.

Vi kan inte stillatigande bevittna nya tragedier. Vi måste bekämpa den här mycket oroande trenden så att den inte får fäste bland Södertäljes barn och unga.

Fadi Abdalahad (KD).
Ledamot, utbildningsnämnden

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 13 juni 2023 11:47

Europas första syriska-ortodoxa kyrka firade 40 år

4C862F4C-0063-454B-9BF5-3575719057E0

Foto: S:t Afrem

I helgen firade S:t Afrem-kyrkan i Geneta sitt 40-årsjubileum. Kyrkan är den första Syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa och jubileet firades med en härlig tillställning för barn i alla åldrar på lördagen.

Under dagen anordnades olika aktiviteter såsom korvgrillning, hoppborgar, tivoliattraktioner, fotbolls- och basketrink, hinderbana, ansiktsmålning, dansuppvisningar och utdelning av glass och popcorn. Dessutom fanns polis, ambulans och räddningstjänst på plats för att svara på frågor och delta i evenemanget.

Senare på kvällen hölls även en tillställning i kyrkans lokal där präster, kyrkoföreningar från Södertälje och Stockholm samt nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar välkomnades.

Birgitta Kaya, ordförande S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka och Hobil Varli Foto: S:t Afrem

S:t Afrem kyrkan i Södertälje, namngiven efter den Helige Afrem, är en syrisk-ortodox och apostolisk kristen kyrka med en betydande plats inom den syrisk-ortodoxa kyrkans teologiska och andliga arv. Kyrkans historia började på 1960-talet när en grupp syrisk-ortodoxa kristna immigrerade till Södertälje från olika länder i det forna mesopotamien, såsom Turkiet (Turabdin), Syrien, Libanon och Irak.

Med den ökande vågen av syrisk-ortodoxa kristna immigranter till Sverige växte även behovet av en egen kyrka som kunde rymma de troende i Södertälje. År 1981 ansökte man om bygglov hos Södertälje kommun för att uppföra den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa.

Två år senare, 1983, stod S:t Afrem klar och redo att ta emot sin församling. Detta markerade invigningen av den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Invigningsceremonin leddes av kyrkans överhuvud, Patriarken Ignatios Zakka I Iwas och biskop Afrem Abodi genomförde ceremonin.

För 40 år sedan var detta en betydelsefull händelse i det kristna folkets andliga historia som följdes av människor i Sverige, men också från länder. Sedan dess har S:t Afrem Kyrkan genomgått renoveringar och ombyggnationer för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

År 2003, efter en omfattande renovering, tilldelades den nyrenoverade S:t Afrem Kyrkan utmärkelsen ”Årets byggnad” i Södertälje kommun.

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 juni 2023 18:05
Senast uppdaterad: 12 juni 2023 18:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors