Företag i fokus:

Regissören Noe Lou från Södertälje släpper egen film

Film

Anjan Nilson, Nayeli Meza, Lovisa Friskytt, Dennis Tapio, Thomas Von Bell, Noe Lou Deflorin, Linn Ekman, Agnes Jacobson, Zarin Karim, Theo Fontiveros, Luna Haraldsson.

Från vardagsrumssoffan till Södertäljes Stadsscen. Tillsammans med sitt team släpper unge Noe Lou Deflorin från Mölnbo en kortfilm som har premiär i helgen.

”Nervöst, kul, overkligt och spännande”, så beskriver den unge regissören sina egna känslor inför premiären den 25 februari.

Att hitta sitt yrkesmässiga kall i livet är något många strävar efter, men att följa det helhjärtat, trots svåra ekonomiska förutsättningar, kräver mod, vilja och rätt inställning. På den stigen befinner sig 20-åringen Noe Lou Deflorin från Mönbo.

Han upptäckte skådespeleriet i tidig ålder och såg detta som ett perfekt sätt att ständigt utmana sig själv. Nu engagerar han sig helhjärtat och arbetar hårt för att bli den absolut bästa skådespelaren, eller regissör, han kan vara – och det har burit frukt.

Deflorin har bland annat synts i filmerna Maria Wern, Sammankomst samt registrerat sin egna kortfilm, ”Tack, nej Tack”, som har premiär nu på fredag på Södertälje stadsscen. Helt utan budget skapade han, tillsammans med ett gäng unga filmskapare, flera från Södertälje, en kortfilm där han både agerade regissör och manusförfattare.

– Vi har alla jobbat gratis, haft begränsad utrustning och redigerat hela filmen på en gammal dator i mitt vardagsrum. Endast passionen och kärleken till det konstnärliga skapandet har drivit oss, inte bara i mål, utan nu har vi en kortfilm som håller hög standard och som vi sålt som ett utbildningskoncept till myndigheter, säger regissören och manusförfattaren, Noe Lou Deflorin, till Telgenytt.

Noe Lou Deflorin från Södertälje.

– Vi vill visa att alla kan skapa konst oavsett ekonomi eller utbildning. Om man har ett driv, en passion och är villig att samarbeta med precis lika drivna människor så lyckas man, det är ett faktum. Om vi kan, kan alla, säger 20-åringen Deflorin.

Kortfilmen handlar om tjejerna Lina och Jennifer som gör en pakt efter en märklig händelse i parken. De ska vara tacksamma för allt, men när Lina bestämmer sig för att ta tacksamheten till det extrema, närmar hon sig en hårfin gräns. Kortfilmen ”Tack, Nej Tack” undersöker, ur ungdomars perspektiv, om tacksamheten kan bli destruktiv i fel form. 

Arbetet med filmen inleddes i början av 2022 och tog drygt ett år att sammanställa, men nu är den äntligen färdig och ska visas i helgen. Något som skaparen sett fram emot.

– Det känns jättekul! Känns också sjukt läskigt eftersom det är så personligt, det är mitt manus, min historia som ska visas, säger regissören Noe Lou Deflorin till Telgenytt.

Kortfilmen som har premiär nu på lördag, den 25 februari, visas på Södertälje Stadsscen och för den intresserade går det att köpa biljetter till ”Tack, nej Tack” på Tickster.

Teamet under inspelningen av kortfilmen ”Tack, nej Tack”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 februari 2023 10:24

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors