Företag i fokus:

Regissören Noe Lou från Södertälje släpper egen film

Film

Anjan Nilson, Nayeli Meza, Lovisa Friskytt, Dennis Tapio, Thomas Von Bell, Noe Lou Deflorin, Linn Ekman, Agnes Jacobson, Zarin Karim, Theo Fontiveros, Luna Haraldsson.

Från vardagsrumssoffan till Södertäljes Stadsscen. Tillsammans med sitt team släpper unge Noe Lou Deflorin från Mölnbo en kortfilm som har premiär i helgen.

”Nervöst, kul, overkligt och spännande”, så beskriver den unge regissören sina egna känslor inför premiären den 25 februari.

Att hitta sitt yrkesmässiga kall i livet är något många strävar efter, men att följa det helhjärtat, trots svåra ekonomiska förutsättningar, kräver mod, vilja och rätt inställning. På den stigen befinner sig 20-åringen Noe Lou Deflorin från Mönbo.

Han upptäckte skådespeleriet i tidig ålder och såg detta som ett perfekt sätt att ständigt utmana sig själv. Nu engagerar han sig helhjärtat och arbetar hårt för att bli den absolut bästa skådespelaren, eller regissör, han kan vara – och det har burit frukt.

Deflorin har bland annat synts i filmerna Maria Wern, Sammankomst samt registrerat sin egna kortfilm, ”Tack, nej Tack”, som har premiär nu på fredag på Södertälje stadsscen. Helt utan budget skapade han, tillsammans med ett gäng unga filmskapare, flera från Södertälje, en kortfilm där han både agerade regissör och manusförfattare.

– Vi har alla jobbat gratis, haft begränsad utrustning och redigerat hela filmen på en gammal dator i mitt vardagsrum. Endast passionen och kärleken till det konstnärliga skapandet har drivit oss, inte bara i mål, utan nu har vi en kortfilm som håller hög standard och som vi sålt som ett utbildningskoncept till myndigheter, säger regissören och manusförfattaren, Noe Lou Deflorin, till Telgenytt.

Noe Lou Deflorin från Södertälje.

– Vi vill visa att alla kan skapa konst oavsett ekonomi eller utbildning. Om man har ett driv, en passion och är villig att samarbeta med precis lika drivna människor så lyckas man, det är ett faktum. Om vi kan, kan alla, säger 20-åringen Deflorin.

Kortfilmen handlar om tjejerna Lina och Jennifer som gör en pakt efter en märklig händelse i parken. De ska vara tacksamma för allt, men när Lina bestämmer sig för att ta tacksamheten till det extrema, närmar hon sig en hårfin gräns. Kortfilmen ”Tack, Nej Tack” undersöker, ur ungdomars perspektiv, om tacksamheten kan bli destruktiv i fel form. 

Arbetet med filmen inleddes i början av 2022 och tog drygt ett år att sammanställa, men nu är den äntligen färdig och ska visas i helgen. Något som skaparen sett fram emot.

– Det känns jättekul! Känns också sjukt läskigt eftersom det är så personligt, det är mitt manus, min historia som ska visas, säger regissören Noe Lou Deflorin till Telgenytt.

Kortfilmen som har premiär nu på lördag, den 25 februari, visas på Södertälje Stadsscen och för den intresserade går det att köpa biljetter till ”Tack, nej Tack” på Tickster.

Teamet under inspelningen av kortfilmen ”Tack, nej Tack”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 februari 2023 10:24

MINGELBILDER v.13 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0019

Foto: Telgenytt.se/Shamash Oyal

Se även – Mingelbilder V.11

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 20:13
Senast uppdaterad: 2 april 2023 20:13

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors