Företag i fokus:

Regissören Noe Lou från Södertälje släpper egen film

Film

Anjan Nilson, Nayeli Meza, Lovisa Friskytt, Dennis Tapio, Thomas Von Bell, Noe Lou Deflorin, Linn Ekman, Agnes Jacobson, Zarin Karim, Theo Fontiveros, Luna Haraldsson.

Från vardagsrumssoffan till Södertäljes Stadsscen. Tillsammans med sitt team släpper unge Noe Lou Deflorin från Mölnbo en kortfilm som har premiär i helgen.

”Nervöst, kul, overkligt och spännande”, så beskriver den unge regissören sina egna känslor inför premiären den 25 februari.

Att hitta sitt yrkesmässiga kall i livet är något många strävar efter, men att följa det helhjärtat, trots svåra ekonomiska förutsättningar, kräver mod, vilja och rätt inställning. På den stigen befinner sig 20-åringen Noe Lou Deflorin från Mönbo.

Han upptäckte skådespeleriet i tidig ålder och såg detta som ett perfekt sätt att ständigt utmana sig själv. Nu engagerar han sig helhjärtat och arbetar hårt för att bli den absolut bästa skådespelaren, eller regissör, han kan vara – och det har burit frukt.

Deflorin har bland annat synts i filmerna Maria Wern, Sammankomst samt registrerat sin egna kortfilm, ”Tack, nej Tack”, som har premiär nu på fredag på Södertälje stadsscen. Helt utan budget skapade han, tillsammans med ett gäng unga filmskapare, flera från Södertälje, en kortfilm där han både agerade regissör och manusförfattare.

– Vi har alla jobbat gratis, haft begränsad utrustning och redigerat hela filmen på en gammal dator i mitt vardagsrum. Endast passionen och kärleken till det konstnärliga skapandet har drivit oss, inte bara i mål, utan nu har vi en kortfilm som håller hög standard och som vi sålt som ett utbildningskoncept till myndigheter, säger regissören och manusförfattaren, Noe Lou Deflorin, till Telgenytt.

Noe Lou Deflorin från Södertälje.

– Vi vill visa att alla kan skapa konst oavsett ekonomi eller utbildning. Om man har ett driv, en passion och är villig att samarbeta med precis lika drivna människor så lyckas man, det är ett faktum. Om vi kan, kan alla, säger 20-åringen Deflorin.

Kortfilmen handlar om tjejerna Lina och Jennifer som gör en pakt efter en märklig händelse i parken. De ska vara tacksamma för allt, men när Lina bestämmer sig för att ta tacksamheten till det extrema, närmar hon sig en hårfin gräns. Kortfilmen ”Tack, Nej Tack” undersöker, ur ungdomars perspektiv, om tacksamheten kan bli destruktiv i fel form. 

Arbetet med filmen inleddes i början av 2022 och tog drygt ett år att sammanställa, men nu är den äntligen färdig och ska visas i helgen. Något som skaparen sett fram emot.

– Det känns jättekul! Känns också sjukt läskigt eftersom det är så personligt, det är mitt manus, min historia som ska visas, säger regissören Noe Lou Deflorin till Telgenytt.

Kortfilmen som har premiär nu på lördag, den 25 februari, visas på Södertälje Stadsscen och för den intresserade går det att köpa biljetter till ”Tack, nej Tack” på Tickster.

Teamet under inspelningen av kortfilmen ”Tack, nej Tack”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 februari 2023 10:24

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors