Företag i fokus:

Liberalerna: Ukrainas sak är Sveriges och Europas

2022_03_Returning_of_Ukrainian_women_and_children_from_Syrian_refugee_camp_13

Bild: Creative Commons.

Morgonen den 24:e februari vaknade vi upp till en ny verklighet. Det är krig i Europa. Idag har det gått ett helt år sedan Ryssland gick från hot till handling och de första stridsvagnarna rullade över den ukrainska gränsen.

Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot hela Europa. Det är en kränkning av varje lands rätt till sina gränser och makt över sin egen framtid. Nu tolv månader senare fortsätter Ukraina slåss, inte bara för sin egen existens, utan också för oss.

Putins plan om att snabbt ta kontroll över landets territorium, upplösa det demokratiskt valda parlamentet och göra landet till en rysk lydstat blev ett fiasko. Ukraina har istället under president Zelenskyjs ledning försvarat sig och tryckt tillbaka ockupanterna på ett sätt som fått världen att häpna. Det senaste året har EU visat en sällan skådad enighet och beslutsamhet, men tillsammans måste vi göra ännu mer. Det ryska anfallskriget sätter fingret på varför vi behöver hålla ihop i Europa. Står vi ensamma blir vi sårbara, särskilt med en granne som fortsätter att hota sina grannar. 

Ukraina behöver nu snabbt få de vapen de ber om. Sverige har bidragit men tillsammans kan vi göra ännu mer. Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas och importen av gas måste strypas på samma sätt som oljeimporten redan stoppats av EU. Ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits måste kunna användas för att börja betala återuppbyggnaden av Ukraina. 

Kriget har orsakat ett ofattbart lidande. Det humanitära stödet i och utanför Ukraina måste öka. Varje krigsbrott måste dokumenteras, åtalas och dömas. Särskilt stöd måste också ges till det växande antal våldtagna kvinnor som rapporterar om det systematiska sexuella våldet. 

Ukraina har gång på gång vänt sig till Europa och stått upp för sin rätt att välja vem man vill samarbeta med. För det har de fått betala ett mycket högt pris. Nu behöver Ukrainas väg till EU-medlemskap en konkret färdplan. Vi måste ta president Zelenskyjs och det ukrainska folkets vädjan på allvar och öppna dörren till EU för våra blågula grannar. Vi ska inte göra dem besvikna. Liberala värderingar försvarar vi bäst tillsammans.

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors