Företag i fokus:

Liberalerna: Ukrainas sak är Sveriges och Europas

2022_03_Returning_of_Ukrainian_women_and_children_from_Syrian_refugee_camp_13

Bild: Creative Commons.

Morgonen den 24:e februari vaknade vi upp till en ny verklighet. Det är krig i Europa. Idag har det gått ett helt år sedan Ryssland gick från hot till handling och de första stridsvagnarna rullade över den ukrainska gränsen.

Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot hela Europa. Det är en kränkning av varje lands rätt till sina gränser och makt över sin egen framtid. Nu tolv månader senare fortsätter Ukraina slåss, inte bara för sin egen existens, utan också för oss.

Putins plan om att snabbt ta kontroll över landets territorium, upplösa det demokratiskt valda parlamentet och göra landet till en rysk lydstat blev ett fiasko. Ukraina har istället under president Zelenskyjs ledning försvarat sig och tryckt tillbaka ockupanterna på ett sätt som fått världen att häpna. Det senaste året har EU visat en sällan skådad enighet och beslutsamhet, men tillsammans måste vi göra ännu mer. Det ryska anfallskriget sätter fingret på varför vi behöver hålla ihop i Europa. Står vi ensamma blir vi sårbara, särskilt med en granne som fortsätter att hota sina grannar. 

Ukraina behöver nu snabbt få de vapen de ber om. Sverige har bidragit men tillsammans kan vi göra ännu mer. Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas och importen av gas måste strypas på samma sätt som oljeimporten redan stoppats av EU. Ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits måste kunna användas för att börja betala återuppbyggnaden av Ukraina. 

Kriget har orsakat ett ofattbart lidande. Det humanitära stödet i och utanför Ukraina måste öka. Varje krigsbrott måste dokumenteras, åtalas och dömas. Särskilt stöd måste också ges till det växande antal våldtagna kvinnor som rapporterar om det systematiska sexuella våldet. 

Ukraina har gång på gång vänt sig till Europa och stått upp för sin rätt att välja vem man vill samarbeta med. För det har de fått betala ett mycket högt pris. Nu behöver Ukrainas väg till EU-medlemskap en konkret färdplan. Vi måste ta president Zelenskyjs och det ukrainska folkets vädjan på allvar och öppna dörren till EU för våra blågula grannar. Vi ska inte göra dem besvikna. Liberala värderingar försvarar vi bäst tillsammans.

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors