Företag i fokus:

Liberalerna: Ukrainas sak är Sveriges och Europas

2022_03_Returning_of_Ukrainian_women_and_children_from_Syrian_refugee_camp_13

Bild: Creative Commons.

Morgonen den 24:e februari vaknade vi upp till en ny verklighet. Det är krig i Europa. Idag har det gått ett helt år sedan Ryssland gick från hot till handling och de första stridsvagnarna rullade över den ukrainska gränsen.

Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot hela Europa. Det är en kränkning av varje lands rätt till sina gränser och makt över sin egen framtid. Nu tolv månader senare fortsätter Ukraina slåss, inte bara för sin egen existens, utan också för oss.

Putins plan om att snabbt ta kontroll över landets territorium, upplösa det demokratiskt valda parlamentet och göra landet till en rysk lydstat blev ett fiasko. Ukraina har istället under president Zelenskyjs ledning försvarat sig och tryckt tillbaka ockupanterna på ett sätt som fått världen att häpna. Det senaste året har EU visat en sällan skådad enighet och beslutsamhet, men tillsammans måste vi göra ännu mer. Det ryska anfallskriget sätter fingret på varför vi behöver hålla ihop i Europa. Står vi ensamma blir vi sårbara, särskilt med en granne som fortsätter att hota sina grannar. 

Ukraina behöver nu snabbt få de vapen de ber om. Sverige har bidragit men tillsammans kan vi göra ännu mer. Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas och importen av gas måste strypas på samma sätt som oljeimporten redan stoppats av EU. Ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits måste kunna användas för att börja betala återuppbyggnaden av Ukraina. 

Kriget har orsakat ett ofattbart lidande. Det humanitära stödet i och utanför Ukraina måste öka. Varje krigsbrott måste dokumenteras, åtalas och dömas. Särskilt stöd måste också ges till det växande antal våldtagna kvinnor som rapporterar om det systematiska sexuella våldet. 

Ukraina har gång på gång vänt sig till Europa och stått upp för sin rätt att välja vem man vill samarbeta med. För det har de fått betala ett mycket högt pris. Nu behöver Ukrainas väg till EU-medlemskap en konkret färdplan. Vi måste ta president Zelenskyjs och det ukrainska folkets vädjan på allvar och öppna dörren till EU för våra blågula grannar. Vi ska inte göra dem besvikna. Liberala värderingar försvarar vi bäst tillsammans.

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors