Företag i fokus:

Liberalerna: Ukrainas sak är Sveriges och Europas

2022_03_Returning_of_Ukrainian_women_and_children_from_Syrian_refugee_camp_13

Bild: Creative Commons.

Morgonen den 24:e februari vaknade vi upp till en ny verklighet. Det är krig i Europa. Idag har det gått ett helt år sedan Ryssland gick från hot till handling och de första stridsvagnarna rullade över den ukrainska gränsen.

Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot hela Europa. Det är en kränkning av varje lands rätt till sina gränser och makt över sin egen framtid. Nu tolv månader senare fortsätter Ukraina slåss, inte bara för sin egen existens, utan också för oss.

Putins plan om att snabbt ta kontroll över landets territorium, upplösa det demokratiskt valda parlamentet och göra landet till en rysk lydstat blev ett fiasko. Ukraina har istället under president Zelenskyjs ledning försvarat sig och tryckt tillbaka ockupanterna på ett sätt som fått världen att häpna. Det senaste året har EU visat en sällan skådad enighet och beslutsamhet, men tillsammans måste vi göra ännu mer. Det ryska anfallskriget sätter fingret på varför vi behöver hålla ihop i Europa. Står vi ensamma blir vi sårbara, särskilt med en granne som fortsätter att hota sina grannar. 

Ukraina behöver nu snabbt få de vapen de ber om. Sverige har bidragit men tillsammans kan vi göra ännu mer. Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas och importen av gas måste strypas på samma sätt som oljeimporten redan stoppats av EU. Ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits måste kunna användas för att börja betala återuppbyggnaden av Ukraina. 

Kriget har orsakat ett ofattbart lidande. Det humanitära stödet i och utanför Ukraina måste öka. Varje krigsbrott måste dokumenteras, åtalas och dömas. Särskilt stöd måste också ges till det växande antal våldtagna kvinnor som rapporterar om det systematiska sexuella våldet. 

Ukraina har gång på gång vänt sig till Europa och stått upp för sin rätt att välja vem man vill samarbeta med. För det har de fått betala ett mycket högt pris. Nu behöver Ukrainas väg till EU-medlemskap en konkret färdplan. Vi måste ta president Zelenskyjs och det ukrainska folkets vädjan på allvar och öppna dörren till EU för våra blågula grannar. Vi ska inte göra dem besvikna. Liberala värderingar försvarar vi bäst tillsammans.

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

Lågt antal ensamstående pappor i Nykvarn och Södertälje

cc

Foto: Creative Commons.

Det finns drygt 63 000 ensamstående pappor i Sverige enligt en färsk rapport från statistikmyndigheten, SCB.

Men i Nykvarn och Södertälje är andelen bland de lägsta i hela i Stockholms län baserat på siffror från föregående år, 2021.

 – Av alla barnfamiljer i Sverige så är det fem procent som är familjer med en ensamstående pappa i Sverige 2021, säger Anna Nyman, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt rapporten har andelen barnfamiljer med barn under 18 år och en ensamstående pappa ökat från 4,3 procent till 5,2 procent mellan 2014 och 2021.

Högst andelen ensamstående pappor, med barn mellan 0-17 år, finns i Storfors kommun, totalt nio procent. I Nykvarn och Södertälje, som ligger bland länets lägsta, ligger antalet på cirka 4,5 procent.

Statistiken från SCB utgår från folkbokföringen. Det innebär att barn som är skrivna hos en förälder, i praktiken kan bo växelvis hos båda föräldrarna.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 09:07

Allt vanligare med högre utbildning hos utrikesfödda

pexels-lil-artsy-1925536 (1)

Foto: Pexels.

Det är allt vanligare bland utrikesfödda att högutbilda sig än hos inrikesfödda. Södertälje är en av de kommuner som ökat procentuellt sedan millennieskiftet.

Det framgår i ny rapport från Statistikmyndigheten, SCB, som har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Sedan år 2000 har befolkningens utbildningsnivå stigit kraftigt, för såväl inrikes- som utrikesfödda personer i åldrarna 20–64 år för gymnasial nivå. Men när det gäller högre utbildningar är det att vanligare bland utrikesfödda, som är folkbokförda i Sverige, i landets kommuner

(Annonslänk)

– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det vanligare i Sveriges samtliga 290 kommuner, att ha minst en gymnasieutbildning bland inrikesfödda. Men inte när det gäller högre utbildningar – här är det vanligare bland utrikesfödda.

Södertälje är en av de kommuner i landet som det ökat mest senaste 20 åren. Här har andelen totalt ökat med 12,8 procent sedan år 2000.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 08:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors