Företag i fokus:

Liberalerna: Ukrainas sak är Sveriges och Europas

2022_03_Returning_of_Ukrainian_women_and_children_from_Syrian_refugee_camp_13

Bild: Creative Commons.

Morgonen den 24:e februari vaknade vi upp till en ny verklighet. Det är krig i Europa. Idag har det gått ett helt år sedan Ryssland gick från hot till handling och de första stridsvagnarna rullade över den ukrainska gränsen.

Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot hela Europa. Det är en kränkning av varje lands rätt till sina gränser och makt över sin egen framtid. Nu tolv månader senare fortsätter Ukraina slåss, inte bara för sin egen existens, utan också för oss.

Putins plan om att snabbt ta kontroll över landets territorium, upplösa det demokratiskt valda parlamentet och göra landet till en rysk lydstat blev ett fiasko. Ukraina har istället under president Zelenskyjs ledning försvarat sig och tryckt tillbaka ockupanterna på ett sätt som fått världen att häpna. Det senaste året har EU visat en sällan skådad enighet och beslutsamhet, men tillsammans måste vi göra ännu mer. Det ryska anfallskriget sätter fingret på varför vi behöver hålla ihop i Europa. Står vi ensamma blir vi sårbara, särskilt med en granne som fortsätter att hota sina grannar. 

Ukraina behöver nu snabbt få de vapen de ber om. Sverige har bidragit men tillsammans kan vi göra ännu mer. Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas och importen av gas måste strypas på samma sätt som oljeimporten redan stoppats av EU. Ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits måste kunna användas för att börja betala återuppbyggnaden av Ukraina. 

Kriget har orsakat ett ofattbart lidande. Det humanitära stödet i och utanför Ukraina måste öka. Varje krigsbrott måste dokumenteras, åtalas och dömas. Särskilt stöd måste också ges till det växande antal våldtagna kvinnor som rapporterar om det systematiska sexuella våldet. 

Ukraina har gång på gång vänt sig till Europa och stått upp för sin rätt att välja vem man vill samarbeta med. För det har de fått betala ett mycket högt pris. Nu behöver Ukrainas väg till EU-medlemskap en konkret färdplan. Vi måste ta president Zelenskyjs och det ukrainska folkets vädjan på allvar och öppna dörren till EU för våra blågula grannar. Vi ska inte göra dem besvikna. Liberala värderingar försvarar vi bäst tillsammans.

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors