Företag i fokus:

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Matpriserna sjunker – Första nedgången sedan 2021

Frukt Ica livsmedel

Foto: Alexander Isa

Efter en lång period av stigande kostnader visar nya siffror från SCB att matpriserna i Sverige sjönk i mars, med en noterbar minskning i priserna på grönsaker.

– Det som främst drev prisnedgången på livsmedel i mars jämfört med februari i år var frukt och grönt, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

För första gången sedan sommaren 2021 har matpriserna i Sverige sjunkit jämfört med samma månad året innan, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) konsumentprisindex (KPI). I mars observerades en nedgång på 0,7 procent i priserna på livsmedel och alkoholfria drycker jämfört med februari. Denna trend avviker från det vanliga mönstret där livsmedelspriser tenderar att öka under mars.

Nya siffror från SCB visar att matpriserna i Sverige sjunker.
Foto: Alexander Isa

Under perioden december 2021 till mars 2023 steg priserna på dessa varor 16 månader i rad, vilket sammanlagt ledde till en ökning på över 25 procent. Även om priserna varierade under de följande månaderna, fortsatte de på en årsbasis att stiga, men takten avtog gradvis.

– Det är första gången priserna på livsmedel sjunker sett till årstakt sedan juli 2021, säger Neander.

(Annonslänk)

Bland de mest anmärkningsvärda prisfallen hittar vi grönsaker, där exempelvis gurkor var 32 procent billigare än i mars förra året, medan tomater och purjolök sjönk med 24 respektive 22 procent.

Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, rapporterar att grönsakspriserna totalt sett var 6,7 procent lägre än för ett år sedan, vilket understryker en positiv utveckling för svenska konsumenter i tider av annars höga levnadskostnader.

Prisutvecklingen för varugrupper. Fakta SCB.

VarugruppPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Bröd och övriga spannmålsprodukter0,4-0,7
Kött-1,22,0
Fisk0,0-0,1
Mjölk, ost och ägg-0,6-5,7
Oljor och fetter-1,8-6,3
Frukt-3,52,5
Grönsaker-1,6-6,7
Sötsaker och glass0,83,1
Övriga livsmedel-0,81,2
Kaffe, te och kakao-0,9-3,8
Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuice0,83,0
Livsmedel-0,8-1,0
Alkoholfria drycker0,41,7
Livsmedel och alkoholfria drycker-0,7-0,7

Produkterna som ökade respektive minskade mest i pris mellan februari och mars 2024. Fakta SCB.

ProduktPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Färsk lax5,9-9,9
Potatis4,99,1
Spannmålsbaserade maträtter3,63,2
Saft m.m.2,87,1
Kiwi, ananas m.m.2,617,4
Vetebröd2,5-5,4
Djupfrysta skaldjur2,32,7
Wienerbröd2,07,6
Djupfrysta grönsaker2,05,3
Annat kött2,03,5
[…][…][…]
Småcitrus-5,8-19,5
Apelsiner-6,59,1
Sillkonserver-6,7-3,8
Gurka-6,8-32,1
Tomater-6,9-24,1
Purjolök-6,9-22,3
Äpplen-12,48,2
Blomkål-12,6-15,5
Vindruvor-16,91,7
Vitkål-17,0-11,4

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:17

Rekryteringsprocess för ny direktör inledd efter avgång

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har inlett rekryteringsprocessen för en ny samhällsbyggnadsdirektör efter att den nuvarande direktören valt att anta nya utmaningar i en annan stad.

(Annonslänk)

I mars offentliggjorde Södertälje kommun att samhällsbyggnadsdirektören, Andreas Klingström, kommer att lämna sin tjänst för att tillträda som stadsbyggnadsdirektör i Sundbybergs stad i juni. Nu söker kommunen efter en ersättare som kan ta över ansvaret för att styra och utveckla samhällsbyggnadskontoret. Den nya direktören kommer att spela en avgörande roll i Södertäljes fortsatta strävan efter att vara en attraktiv och hållbar kommun, med fokus på utveckling av nya företag, bostäder och offentliga verksamheter.

Uppdraget innebär att leda ett team av cirka 260 medarbetare och samarbeta nära med andra kommunala verksamheter för att säkerställa effektiva processer och högkvalitativa leveranser. Den ideella kandidaten förväntas ha en stark strategisk förmåga, vara handlingskraftig och ha god insikt i samhällsbyggnadsfrågor, samt ha en förmåga att navigera i komplexa miljöer.

Kvalifikationerna inkluderar mångårig chefserfarenhet inom samhällsbyggnadsområdet, ledning av mångfacetterade verksamheter och framgångsrikt utvecklingsarbete. Det krävs också akademisk utbildning inom samhällsbyggnad eller liknande områden, förståelse för plan- och bygglagstiftning, samt utmärkta kommunikationsfärdigheter på svenska och engelska.

Sista ansökningsdag för tjänsten är den 28 april, och rekryteringsprocessen hanteras i samarbete med rekryteringsföretaget ProAstri.

Klingstrom

Andreas Klingström lämnar Södertälje kommun
Foto: Liza Simonsson/Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors