Företag i fokus:

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Amanda Zahui lämnar basketlandslaget i protest – anklagar förbundet för rasism

200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium.
Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån
200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium. Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån

Pressbild: Svenska Basketbollförbundet

Basketstjärnan Amanda Zahui från Södertälje, 30, meddelade under måndagskvällen att hon lämnar det svenska basketlandslaget med omedelbar verkan. Zahui motiverar sitt beslut med att hon inte längre känner att landslagsmiljön är trygg och anklagar basketförbundet för att inte ta tag i problem med rasism.

Kritiken mot förbundet handlar bland annat om bristande stöd när Israel-Palestina konflikten blossade upp igen tidigare i höstas. Zahui, som sedan i somras spelar för den israeliska klubben Maccabi Bnot Ashdod, upplevde att ingen från förbundet hörde av sig för att kontrollera om hon och landslagskollegan Paulina Hersler var oskadda.

– Det var min sista droppe. Basketförbundet bryr sig inte om mig som person, säger Zahui till SVT Nyheter.

Basketförbundets sportchef Lars Johansson bekräftar att kommunikationen brustit och att man borde hört av sig till de båda spelarna. Samtidigt avfärdar han kritiken om bristande arbete mot rasism som Zahui och flera andra landslagsspelare riktat.

– Jag delar inte hennes uppfattning att vi inte gör något åt saken eller att vi inte lyssnar. Jag tycker att vi jobbar hårt med den här typen av frågor i svensk basket, säger Johansson till SVT Nyheter.

Amanda Zahui var innan beskedet enligt uppgift aktuell för landslagsspel i EM-kvalet i november.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 16:39
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:44

Nu ska polisen stoppa kriminellas nyrekrytering

Salt

Dödskjutingen i Saltskog i fjol. Läsarbild

Efter föregående års våldsamma gängkonflikter som ledde till flera dödskjutningar, lanserade Polismyndigheten i början av året ett pilotprojekt. Nu startas det brottsförebyggande programmet ”Rätt Kurva” för att förhindra rekrytering av barn in i kriminaliteten.

Under 2022 sköts sju personer till döds i Södertälje – i hela landet 61 personer. Genom projektet ”Kurve Kriegen”(Rätt kurva) ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och femton år med syftet att identifiera de som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet.

 ”Rätt Kurva” tar en unik approach genom att testa nya arbetsmetoder som involverar barnens familjer, näringsliv och civilsamhälle för ett omfattande samarbete. I samarbete med kommunerna Göteborg, Linköping och Södertälje ska Polismyndigheten, stöttat av näringslivet genom den ideella föreningen Beredskapslyftet, minska nyrekryteringen och istället öppna dörrar som leder bort från kriminalitet.

– Vi är stolta över att få vara en del av denna viktiga verksamhet. Beredskapslyftets roll är att vara noden mellan socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle. Med vårt nätverk kommer vi kunna stötta med finansiering och kontakter inom näringslivet för exempelvis arbetstillfällen, studiebesök, mentorskap samt annat stöd som efterfrågas för att uppfylla programmets mål, säger Malin Crona, projektledare Beredskapslyftet.

Metoden har sitt ursprung från Tyskland men anpassats för svenska förhållanden. Programmet är frivilligt, kostnadsfritt för deltagande familjer, och strävar efter att stödja barnen och deras familjer på ett nytt sätt, med fokus på utbildning och fritid.

– Arbete och arbetsgemenskap är det mest brottsförebyggande av allt. Erbjud praktikplatser och sommarjobb, inte bara till barn och unga som du redan känner eller dina vänners barn utan också till familjer som saknar stora nätverk, säger Carin Götblad, polismästare vid NOA.

Rätt Kurva ska köra som en 3-årig pilot i tre regioner, och om det visar sig framgångsrikt, planeras en större utrullning. Göteborgs universitet kommer att övervaka och utvärdera projektets framgångar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 13:07
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 14:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors