Företag i fokus:

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Noor från Södertälje fick en golden buzzer i Talang

Talang

Noor Al Jabiri från Södertälje. Pressbild: Talang / TV4.

18-åriga Noor Al Jabiri från Södertälje hyllades under kvällens Talang på TV4 med stående ovationer. Hennes sång rörde skådespelerskan Helena Bergström till tårar som valde att tryckte på golden buzzer och skickade Södertäljebon direkt till finalen.

Noor Al Jabiri, som valde att sjunga en tolkning av Katy Perrys ”The one that got away”, berättade om hennes kamp mot psykisk ohälsa. Om hennes erfarenheter med depressioner och bulimi och hoppas att hennes sång ska få fler att söka hjälp.

– Jag har haft problem med depressioner i flera år. Det är en pågående kamp, men man ska våga ta hjälp, säger Noor Al Jabiri till Talang.

När Södertäljebon tog ton var det få som inte berördes av hennes fantastiska röst.

Publiken och juryn var oerhört imponerade av Al Jabiris starka röst och skådespelerskan, Helena Bergström, blev till och med tårögd.

– Jag är otroligt berörd. Jag tycker du är otroligt viktig. Du är en briljant sångerska, du står för något så galet viktigt, säger Bergström och tackade henne för att hon tagit sig till Talang. 

Därefter tryckte hon på golden buzzer och skickade Södertäljebon direkt till finalen i den trettonde säsongen av svenska Talang.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 januari 2023 22:40
Senast uppdaterad: 27 januari 2023 22:51

LTs Tomas Karlsson far med osanning om Syrisk-ortodoxa kyrkan

BA9BA294-64B5-4D32-88AB-5ABA02A7E519

Foto/Montage: Redaktionen.

Ledarskribenten i Länstidningen, Tomas Karlsson, har tappat fotfästet. I hans senaste artikel i LT far han med osanningar om den Syrisk-ortodoxa kyrkan och dess medlemmar. Karlsson pekar med hela handen då han påstår att kyrkan och 50-60.000 assyrier/syrianer ”svansar efter Turkiet”.

Som ansvarig utgivare är det första gången som jag uttrycker min åsikt i Telgenytt, men sannolikt inte den sista. Jag väljer att göra det efter att LT godkänt och publicerat en artikel, skriven av ledarskribenten Tomas Karlsson, med rubriken ”Varför svansar syrisk-ortodoxa kyrkan för Erdoğans Turkiet?”

I Karlssons artikel kastar han ljus på valet i Turkiet och främst på den turkiske ambassadörens besök den 14 januari i år. I samma artikel lyfter han upp omständigheten att gängkriminella, som misstänks för brott i Sverige – funnit en fristad i Turkiet. Vilket är beklagligt då länderna, Sverige och Turkiet, för länge sedan borde ha bilaterala utlämningsavtal av brottslingar. Karlsson vinklar sin artikel som om bristerna mellan Sverige och Turkiet på något sätt skulle vara den syrisk-ortodoxa kyrkans fel eller att kyrkan borde ta ställning mot Turkiet och dess representanter.

Det Karlsson kritiserar i sin artikel kallas i folkmun för att ha goda relationer. Turkiet är ett land som fortfarande har en stor population av folkgruppen assyrier/syrianer, därav är det av vikt att kunna ha en god relation och dialog med landets representanter. Om Karlsson har missat det så försöker även den svenska regeringen upprätthålla en god relation med Turkiet, med all rätt. Att värna sitt land och/eller församlingsmedlemmar och att ha goda relationer med diplomater från Turkiet eller andra länder är inte att svansa för någon.

Karlssons artikel är missvisande då han höftar med dåliga översättningar av vad som sägs eller kan ha sagts och det som verkligen blev sagt. Karlssons agenda är säkerligen inte att svartmåla alla assyrier/syrianer, men många som har hört av sig till Telgenytt känner sig kränkta, ledsna och besvikna över den retorik som Karlsson använder i sin artikel.

Det är inte första gången LTs Tomas Karlsson far med osanning.

Assyrier/syrianer har inga diplomater, som kan föra dess talan, som sitter på ambassader runt om i världen. Kyrkan är det enda organet som kan föra kommunikation mellan folket och forna hemländer. Karlsson förstår inte detta och får det i artikeln vinklat som att den syrisk-ortodoxa kyrkan tar politisk ställning för andra omvärlds-händelser. Karlsson kritiserar kyrkan och dess representanter på ett orättvist och onyanserat sätt. Karlsson och hans översättare far med osanningar, då de fritt översätter en predikan som biskopen gjorde vid en minnesstund. Ofta talar biskopar och präster i liknelser såsom Jesus också gjorde och det är inget som ska bokstavs-tolkas – vilket förväntas att en erfaren journalist, som Karlsson, borde förstå.

Tomas Karlsson väljer medvetet att feltolka ambassadörens besök och menar att det på något sätt skulle vara fel av kyrkan att träffa diplomater från Turkiet. Karlsson tar också upp Seyfo-frågan och kampen om erkännande och upprättelsen för assyrier/syrianer. Då är frågan, hur menar Karlsson att ett erkännande av Seyfo ska kunna komma till skott utan diplomatiska förbindelser.

Om Karlsson hade varit mer objektiv så hade han snabbt och enkelt, genom ett telefonsamtal, kunnat få svar på varför den turkiske ambassadören, Yönet Can Tezel, besökte kyrkan i Södertälje. Ambassadören är nytillträdd som ambassadör i Sverige och då är det kutym att besöka kyrkor, föreningar och institutioner som har relation till Turkiet. Men det verkar som att Karlssons intresse att veta syftet med ambassadörens besök är lika med noll. Karlsson bryr sig inte, utan blandar korten som det passar hans agenda och ger läsaren en medveten felaktig bild av besöket.

Besöket i Södertälje handlade som tidigare nämnts om att upprätthålla en god relation till forna hemlandet, något som den syrisk-ortodoxa kyrkan haft i decennier. Assyrier/syrianer utsattes visserligen för ett folkmord år 1915, i nuvarande Turkiet, men idag 100 år senare har parterna goda relationer till varandra. Det Karlsson säkerligen har kännedom om är att många assyrier/syrianer stannade kvar i Turkiet när många flyttade till Sverige på 70- och 80-talet. Syrisk-ortodoxa kyrkan värnar självklart om alla sina medlemmarna.

Jag kan möjligen ha viss förståelse för att Karlsson är arg för att Sverige är beroende av Turkiet för inträdet i NATO. Men Karlsson ska inte projicera sitt agg mot den syrisk-ortodoxa kyrkan för att de träffat en diplomat som också är godkänd av den svenska staten som en representant för Turkiet. Menar Karlsson att Turkiet och dess ambassadör är persona non grata. Det är mig veterligen i vart fall ingen annan än Karlsson som har den uppfattningen.

Karlsson är oftast en duktig skribent, men tyvärr så är han ute och cyklar, med sommardäck, i vinterkylan denna gång.

Alexander Isa. Ansvarig utgivare Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 januari 2023 17:28
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors