Företag i fokus:

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Ny vecka – 2 nya matcher för SSK

Magnus Bogren

Bogren och resten av tränarteamet ska försöka coacha laget till två segrar den här veckan. Foto: Daniel Hansson

Två matcher i spelschemat för SSK den här veckan, dessutom väldigt viktiga poäng på spel då SSK siktar på så hög tabellplacering som möjligt.

Imorgon beger sig SSK till Uppsala för match mot Almtuna i Gränbyhallen. SSK tog en komfortabel 7-2 seger mot Västervik i fredags medan Almtuna åkte på en rejäl smäll mot BIK Karlskoga, förslust med hela 0-10.

-Det är alltid tufft att komma dit, det kommer som alltid att krävas en topprestation för att slå dem, säger SSK:s huvudtränare Magnus Bogren angående motståndet i morgondagens match.

-Kanske extra mycket med tanke på smällen de fick mot Karlskoga.

Djurgården på fredag får ändå ses som den stor höjdpunkten den här veckan, märks det på ett annat sätt i gruppen vad som är på gång?

-Nej, faktiskt inte. Det är ett tråkigt svar kanske men det är att ta en dag i taget, allt fokus är på i morgon. Sedan är det klart att alla vet om att det är en match på fredag också. Den är speciell men vi är inte där ännu utan det gäller att göra en bra match mot Almtuna först och främst. Så vi kan bygga vidare på det.

-Det är ju ett par häftiga matcher till sedan också, vi har ju tre raka matcher mot topplag. Men visst om man ser till fredag så är det klart vi vill både för derbyts skull men också att slå Djurgården.

Att få med er tre bra resultat från de matcherna kan bli direkt avgörande på vilken placering ni får i tabellen.

-Så är det ju. Vi vill ju vara så högt upp som möjligt men samtidigt får man då inte bara fundera på fredag imorgon. Då helt plötsligt tappar man tre poäng, det är fullt fokus på imorgon, att se till och slå Almtuna. Vi förlorade där förra gången, sedan har vi två raka på dem, så vi vill definitivt slå dem.

Viktor Liljegren har skadebekymmer och missar sin andra raka match Foto: Shamash Oyal

Viktor Liljegren var indisponibel på grund av en skada när SSK mötte Västervik och medverkade inte heller på dagens träning. Forwarden är därmed inte uttagningsbar till matchen imorgon heller.

-Han är inte med imorgon heller så det blir samma trupp likt senast som åker med till Uppsala.

Så förutom Liljegren, Videll och Veeti Vainio är övriga redo för spel?

-Ja, precis.

15:e februari, dagen då transferfönstret i svensk hockey stängdes, offentliggjorde SSK ett nyförvärv i Miika Pitkänen. I samma veva skickade SSK också ut ett PM om att man namngivit den 18-åriga backen Albert Wikman.

Albert som tillhör SHL-laget Färjestad BK är fortfarande junior och kan enligt regelverket då flyttas fram och tillbaka mellan de två klubbarna obegränsat. Men hur planen ser ut har inte Bogren någon info om i dagsläget.

-Det är egentligen Emil Georgsson man ska prata med om det. Vi har pratat om att bredda truppen och få in fler backar och han är en intressant back. I och med att han är junior kan han gå fram och tillbaka utan begränsning. Det är för att säkra upp en till, sen om vi använder honom eller inte får vi se vad som händer.

En uppdatering om statusen på Linus Videll och Veeti Vainio tack.

-Med Linus går det enligt plan, nästa vecka ska han på kontroll igen. Sedan får vi se, jag kan inte säga att han är tillbaka där eller då. Vi hoppas han kan vara tillbaka till slutspelet eller någon match in.

-Veeti är igång och tränar lite, jag vet inte om han kommer tillbaka. Han har varit på is lite, senast igår och ska imorgon också. Sedan får vi se om det blir något spel för honom, han har fått lite bakslag någon gång när han varit på is och därför fått stanna upp lite igen. Det blir mer en bonus om han kommer tillbaka skulle jag säga.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 20:09
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 21:59

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors