Företag i fokus:

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Debatt: ”Missvisande och helt felaktiga påståenden”

Boel-Godner

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande
Foto: Södertälje kommun

Svar på Moussa Essa insändare: ”Tacka Boel Godner för en mörk vår

Det finns flera missvisande och helt felaktiga påståenden i Moussa Essas artikel om betalning till kommunen. 

För det första så är enskilda föreningars betalningar till kommunen inte ett politiskt beslut. 
Grundregeln är att man ska betala. Den gäller alla föreningar och beslutas av Kultur- och fritidsnämnden men hanteringen ligger hos förvaltningen. 

Om en enskild förening har svårt periodvis att betala så finns det förståelse för det och den dialogen förs också mellan klubben och förvaltningen. De besök som görs av politiker i föreningar är till för att höra om hur verksamheten fungerar och att visa politiskt stöd till förvaltningens arbete. 

Det behöver finnas en rättvisa i kommunens hantering av föreningarna och det finns många stora fina klubbar i Södertälje. Assyriska är en av dem. 

De anklagelser och utpekanden som görs i artikeln är osanna. Vi är stolta över Södertälje som en stor idrottsstad.

Boel Godner (S),
Kommunstyrelsens ordförande

Alexander Rosenberg (M)
Kommunalråd

Lars Greger (MP)
Kommunalråd

Läs även: – Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Jag hittar hellre mitt barn onykter än drogpåverkad

432961744_454104836946977_1370903189652374859_n

Foto: Pexels/Erik Karlberg

4 juli 2008. Precis fyllt 18 år och jag ska få gå ut på krogen för första gången. Solen sken, vännerna och jag bestämde oss för att ta på oss ljusa khakifärgade shorts och en ljus skjorta; ikväll ska vi fira mig.

Vi bestämde oss för att först ta en fördrink på ”Centralbaren”, en klassisk pub med inslag av rock, där olika typer av människor med det gemensamma intresset för rockmusik och öl samlas. Jag går fram till bartendern och beställer en stor stark, lite nervöst.

Han ber mig om legitimation, och lite undvikande smyger jag fram passet. Han utbrister med ett stort flin och en glädjande röst: ”-Wow, du har ju precis fyllt 18! Stort grattis!

Bartendern häller snabbt upp en stor och stark till mig och de andra gästerna vid baren skålar och gratulerar mig på min stora dag. Jag drack snabbt upp min första lagliga öl och vi beslutade oss för att gå vidare. Vi promenerade från Centralen till Järnagatan.

(Annonslänk)

Från en av uteserveringarna hördes ett lätt taktmässigt dunkande av musik, så vi bestämde oss för att titta dit. Där fann vi en fullsmockad uteservering med människor som satt ute och njöt av solskenet med en kall öl i handen. Det såg fantastiskt ut!

Jag och vännerna bestämde oss snabbt för att inta kvällens middag där.

”Välkommen till Stanleys”, ropar krögaren välkomnande. Nygrillade burgare, en kall öl, surret från glada människor och magiskt väder. Vilken tid att leva i!

Efter middagen bestämde vi oss för att gå ner till O’Learys, alla vännerna som tidigare redan hunnit fylla arton hade sagt att det var stället man skulle vara på om man ville dansa och självklart träffa tjejer.

O´Learys vid Marenplan år 2008.
Arkivbild: Erik Karlberg

Väl vid dörren står en stor, vältränad vakt med backslick och frågar mig med skarp blick efter legitimation. Nervöst tar jag fram den och lägger den i hans hand. Han kikar lite snett på mig och tittar sedan på passet. Nu är det kört tänker jag, jag kommer inte komma in. En nervös, nyfylld 18-åring som aldrig varit ute på krogen förut. Han ler mot mig lite lätt och räcker ut armarna och ger mig en stor kram och ropar glatt!

”Grattis på din dag!” Fantastiskt! Välkommen in!”, säger vakten och leder mig in med ett stort leende på läpparna.

Lite lätt chockad följer jag med. Vad hände precis? Fick jag en kram av vakten?

Väl inne på O’Learys lyckas vi krångla oss bland alla människor in till baren. Det spelas ”Umbrella” med Rihanna och Jay-Z från högtalarna och två tjejer bredvid sjunger glädjefyllt med. Vi beställer en drink var och följer med strömmen. Hela lokalen är fylld med människor i alla åldrar och av olika slag. Alla sjunger, skålar och dansar. Glädjen är ofrånkomlig och vi sjunger in natten. Detta var min första kväll som 18-åring i Södertälje.

Populära O’Learys i Södertälje var välbesökt under helgerna.
Arkivbild: Erik Karlberg

Idag, 2024. Jag minns tillbaka på denna kväll, går fortfarande ut emellanåt. Inte lika ofta som då, men en middag med vänner med ett glas vin slår aldrig fel. Utbudet på stan är dock väldigt annorlunda, tyvärr.

Vad hände? Jag läser tidningarna om ungdomar som skjuter varandra, drogerna används, som aldrig förr.

På min tid drack vi alkohol; använde man droger var man inte välkommen. Kan en stor del av droganvändningen bland unga hos oss ha att göra med att dagens ungdomar knappt har något utbud kvar i staden? Någonstans att dansa och träffa jämlikar?

Förr var många ungdomar ute på krogarna, vid första anhalten blev man stoppad av en vakt som kollade ens nykterhet och om det fanns risk att någon hade tagit droger. Väl därinne fanns det vakter som kontrollerade så att folk skötte sig. Väl utanför fanns polisen till hands om det var någon de misstänkte var påverkad.

Jag tror personligen att droganvändandet måste varit betydligt mindre på den tiden. Man ville ju gå ut, dansa, träffa vänner, flörta med tjejer och inte bli tagen för att ha tagit något skit. Vi kunde ha 2-3000 ”vuxna” ungdomar ute på krogarna en kväll. Förutom de ovan nämnda hade vi även Telgekällaren, Flamingo, Torekällbergets Värdshus och Hamnmagasinet som jag kan nämna på rak arm.

Min son fyllde nyss 16 år och vi pratade om hur det var när jag fyllde 18.

Ungdomar tar lätt dåliga beslut när de har tråkigt. Visst har det mycket med uppfostran att göra, men jag vill tycka att det också har en viss del med samhället att göra. Som förälder så hittar jag hellre mitt barn onykter än drogpåverkad. Jag tror att vi kan få bättre kontroll på ungdomarna om vi får staden levande igen.

Bara en tanke…

Andrew Laeddis

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2024 16:47
Senast uppdaterad: 5 april 2024 17:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors