Företag i fokus:

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

INSÄNDARE: Varför har en krigsallians blivit hem för det neutrala Sverige?

Svenska flaggan Foto- CC

Foto: Creative Commons

Under svenska flaghissning utanför Natos högkvarter i Bryssel sa statsminister Ulf Kristersson: ”Sverige har kommit hem”. Men varför har en kärnvapenallians blivit hem för det neutrala Sverige?

(Annonslänk)

Regeringen säger att Nato är nödvändigt för skydd och fred. Sverige tvingades in i en kärnvapen allians under krigets hetaste period när vi kan dras in i ett krig och våra soldater kan skickas för att strida på utländsk mark.

Sverige har alltid haft en negativ opinion till Nato. Och det neutrala Sverige är det mest framgångsrika Sverige i sin historia. Neutralitetpolitik är medvetna val till skillnad från våra politikers impulsiva beslut de senaste åren.

Neutralitet har bekräftat sin effektivitet under kriget. Tack vare sin neutralitet drabbades inte Sverige under andra världskriget. Kriget pågick överallt runt Sverige, alla grannländer blev under andra krigsåren ockuperade eller till ett slagfält. Men kriget nådde aldrig svensk mark. Tack vare sin oskadade industri hade Sverige efter andra världkriget ett försprång framför nästan alla andra europeiska länder, det var en stark ekonomisk tillväxt och välfärdsstaten konsoliderades.

Att vara hemma betyder befinna sig i fred och säkerhet men Nato är inte freds- men krigsallians. Låt oss skapa fred istället för att bjuda hem kriget.

Magnus Iverman

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Två misshandelsincidenter – kvinna förd till sjukhus

Polis-1

Arkivbild

Två misshandelsfall inträffade i centrala Södertälje under onsdagskvällen. En kvinna har fört till sjukhus för vård, och en man har gripits i samband med händelserna.

(Annonslänk)

I centrala Södertälje uppstod två separata misshandelsfall under onsdagskvällen. Den första händelsen ägde rum vid 19-tiden vid Ängsgatan/Nedre Villagatan, enligt uppgifter till Telgenytt, och den andra inträffade omkring en timme senare.

Den första händelsen, som inträffade i en privatbostad, ledde till att polisen mottog ett samtal där det framkom att en kvinna hade blivit misshandlad vid tidpunkten för larmet. Flera polispatruller och ambulanser dirigerades till platsen där en misstänkt man kunde gripas.

– Vi larmades till en adress i Södertälje med anledning av att en man ska ha misshandlat sin fru i en bostad. Mannen greps och kvinnan ska ha förts till sjukhus med oklara skador, säger polisens presstalesperson till Telgenytt.

Skadeläget för kvinnan är för tillfället okänt. Angående den andra incidenten som inträffade i centrala Södertälje är det fortfarande oklart om någon har skadats allvarligt eller om någon misstänkt person har gripits.

Polisen fortsätter att utreda båda händelserna för att klargöra omständigheterna och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas mot de inblandade.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 mars 2024 21:10
Senast uppdaterad: 27 mars 2024 21:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors