Företag i fokus:

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

INSÄNDARE: Vi vill börja skoldagen senare!

AFA6DB3C-0930-4D45-B5D0-82FE05FA0F83

Isabelle Sjödin, 11, och Victoria Kolli, 10. Foto: Privta

Vi är två barn på 10/11 årsåldern som vill börja skolan senare. Vi behöver mer sömn. I Finland börjar de nio och slutar klockan tre för att få mer sömn.

Sedan 2019 har barnen i Finland börjat från klockan nio till 15 alla dagar. Eftersom barn och tonåringar har ett annat sömnmönster än vuxna gör den senare skolstarten att de är mer utsövda och får lättare att koncentrera sig, är tanken enligt skolvärlden. Barn och tonåringar behöver mer sömn än vuxna, i genomsnitt 9-11 timmar per natt i åldern 6-12 år.

”Gynnar både undervisningen och familjepusslet”

I Finland har dem bättre resultat i skolan och vi tror det är för att dem börjar senare och får mer sömn på de sättet. Våra rutiner inom sömnen är att vi lägger oss 21.00-21.30 och somnar ungefär mellan 22.30 och 00.00 och vaknar klockan 07.00. Det blir inte så mycket sömn. 

Sömnforskare skriver i svenska YLE: En skoldag som alltid börjar tidigast klockan 9 skulle gynna både undervisningen och familjepusslet. Vi tycker att Skolverket borde tänka på det!

Victoria Kolli, 10 år
Isabelle Sjödin, 11 år

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2024 18:43
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Flydde till Libanon – döms nu till fängelse i Sverige

Pass

Foto: Alexander Isa/Pexels

En 26-årig man från Södertälje som varit gömd i Libanon i över två år har överlämnats till Sverige. Nu döms han till över 6 år i fängelse för grovt vapenbrott och narkotikabrott.

En känd gängkriminell som varit gömd i Libanon i över två år överlämnades till Sverige i början av december och åtalades efter årsskiftet. Han flydde från landet efter polisen misstänkt honom för att ha förvarat vapen, sprängmedel och narkotika i en lägenhet i under 2021.

I november 2021 sågs mannen lämna en lägenhetsport i Ronna och kort därefter hittade polisen en kastad nyckel som ledde dem till den lägenheten i samma port som mannen gick ut i från. Vid razzian i bostaden hittades bland annat över 2 kilo kokain, två pistoler, en Kalashnikov, elsprängkapslar och dynamitstavar.

Efter att polisen gjorde sin upptäckt i bostaden flydde både den 26-årige mannen och en 52-årig man som hyrde lägenheten i andra hand till Libanon och efterlystes internationellt av polisen. 52-åringen återvände några veckor senare till Sverige och greps på Arlanda, åtalades, men friades under sommaren 2022. Däremot har åklagaren överklagat den firande domen och kommer under våren att prövas av hovrätten.

Den yngre mannen förblev i Libanon i cirka två år innan han slutligen överlämnades till Sverige. 26-åringen, som sedan tidigare är känd för polisen och kopplas till det kriminella nätverket i Ronna, döms nu i tingsrätten till 6 år och fyra månaders fängelse trots sitt förnekande.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2024 13:18
Senast uppdaterad: 25 januari 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors