Företag i fokus:

Vasaloppet: Astra och Enhörna har flest åkare vid startlinjen

gyv31jhlor3umobgtdzc

Pressbild

Astrazeneca IF och Enhörna IF är de Södertäljeklubbar som har flest åkare till start i dagens Vasalopp – sju stycken. Här de historiska klubbresultaten att försöka slå.

Idag går starten för det 99:e Vasaloppet. Newsworthy har samlat in och sammanställt samtliga Vasaloppsresultat sedan 1991. Det ger oss en unik inblick i hur skidåkare från klubbar i Södertälje kommun har klarat sig genom åren.

Astrazeneca IF har alltså tillsammans med Enhörna IF sju löpare på startlinjen. Förra året var elva personer anmälda från Astrazeneca IF, varav samtliga gick i mål. 

Toppåret för Astrazeneca IF, om vi räknar antal personer som gått i mål i det klassiska Vasaloppet sedan 1991, är 1998 då 32 löpare tog sig hela vägen till Mora, dock ingår inte de som kört Öppet spår.

Den bästa sluttiden som en Astrazeneca IF-åkare presterat är från år 2009 då Niclas Sjögren gick i mål i Mora på tiden 4.56.54 på en 401:a plats. 

Den bästa tiden som någon av klubbens damer gått i mål på är 6.22.44, av Marie Lindblad från år 1993.

De bästa tiderna av Astrazeneca IF-löpare sedan 1991

ÅrLöpareSluttidPlacering
2009Niclas Sjögren4.56.54401
2007Niclas Sjögren5.01.45373
2022Alexander Liljeblad5.01.491 139
2008Niclas Sjögren5.17.47752
2008Tommi Ratilainen5.21.18845

Enhörna IF: Topptid från år 2011

Från Enhörna IF deltar i år alltså sju löpare årets Vasalopp. Förra året var tio personer anmälda från Enhörna IF, varav sex gick i mål. 

Toppåret för Enhörna IF, om vi räknar antal personer som gått i mål i det klassiska Vasaloppet sedan 1991, är 2020 då nio löpare tog sig hela vägen till Mora.

Den bästa sluttiden som en Enhörna IF-åkare presterat är från år 2011 då Thomas Karlsson gick i mål i Mora på tiden 4.45.24 på en 389:e plats. 

Den bästa tiden som någon av klubbens damer gått i mål på är 6.23.55, av Magdalena Fredriksson Bohm från år 2022.

De bästa tiderna av Enhörna IF-löpare sedan 1991

ÅrLöpareSluttidPlacering
2011Thomas Karlsson4.45.24389
2010Thomas Karlsson4.53.25375
2010Mats Johnsson4.55.21410
2002Magnus Rydin5.11.18708
2012Nicholas Thalén5.28.352 582

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2023 13:56
Senast uppdaterad: 5 mars 2023 13:56

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors