Företag i fokus:

Vasaloppet: Astra och Enhörna har flest åkare vid startlinjen

gyv31jhlor3umobgtdzc

Pressbild

Astrazeneca IF och Enhörna IF är de Södertäljeklubbar som har flest åkare till start i dagens Vasalopp – sju stycken. Här de historiska klubbresultaten att försöka slå.

Idag går starten för det 99:e Vasaloppet. Newsworthy har samlat in och sammanställt samtliga Vasaloppsresultat sedan 1991. Det ger oss en unik inblick i hur skidåkare från klubbar i Södertälje kommun har klarat sig genom åren.

Astrazeneca IF har alltså tillsammans med Enhörna IF sju löpare på startlinjen. Förra året var elva personer anmälda från Astrazeneca IF, varav samtliga gick i mål. 

Toppåret för Astrazeneca IF, om vi räknar antal personer som gått i mål i det klassiska Vasaloppet sedan 1991, är 1998 då 32 löpare tog sig hela vägen till Mora, dock ingår inte de som kört Öppet spår.

Den bästa sluttiden som en Astrazeneca IF-åkare presterat är från år 2009 då Niclas Sjögren gick i mål i Mora på tiden 4.56.54 på en 401:a plats. 

Den bästa tiden som någon av klubbens damer gått i mål på är 6.22.44, av Marie Lindblad från år 1993.

De bästa tiderna av Astrazeneca IF-löpare sedan 1991

ÅrLöpareSluttidPlacering
2009Niclas Sjögren4.56.54401
2007Niclas Sjögren5.01.45373
2022Alexander Liljeblad5.01.491 139
2008Niclas Sjögren5.17.47752
2008Tommi Ratilainen5.21.18845

Enhörna IF: Topptid från år 2011

Från Enhörna IF deltar i år alltså sju löpare årets Vasalopp. Förra året var tio personer anmälda från Enhörna IF, varav sex gick i mål. 

Toppåret för Enhörna IF, om vi räknar antal personer som gått i mål i det klassiska Vasaloppet sedan 1991, är 2020 då nio löpare tog sig hela vägen till Mora.

Den bästa sluttiden som en Enhörna IF-åkare presterat är från år 2011 då Thomas Karlsson gick i mål i Mora på tiden 4.45.24 på en 389:e plats. 

Den bästa tiden som någon av klubbens damer gått i mål på är 6.23.55, av Magdalena Fredriksson Bohm från år 2022.

De bästa tiderna av Enhörna IF-löpare sedan 1991

ÅrLöpareSluttidPlacering
2011Thomas Karlsson4.45.24389
2010Thomas Karlsson4.53.25375
2010Mats Johnsson4.55.21410
2002Magnus Rydin5.11.18708
2012Nicholas Thalén5.28.352 582

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2023 13:56
Senast uppdaterad: 5 mars 2023 13:56

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors