Företag i fokus:

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors