Företag i fokus:

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Kvinna döms till fängelse för narkotikasmuggling

tingsrätt

Arkivbild: Alexander Isa.

Vid ett tillslag mot en bostad i Södertälje hittade polisen narkotika och kontanter. Nu har en kvinna från Södertälje dömts till fängelse för grov narkotikasmuggling i ärendet.

Det var i april som polisen genomförde en husrannsakan i kvinnans lägenhet, där man hittade 35 gram kokain och fler tusen i kontanter. Kvinnan hamnade under polisens uppmärksamhet när ett paket, som var adresserat till henne, stoppades av Tullverket. I paketet upptäcktes nästan 6 kilo hasch.

I ett försök att fånga kvinnan på bar gärning klädde polisen ut sig till bud och bytte ut narkotikapaketet, men kvinnan bad om att paketet skulle lämnas till ett ombud istället. När kvinnan inte hämtade ut paketet beslutade polisen att genomföra en husrannsakan i hennes bostad. I bostaden påträffades kvinnan med 35 gram kokain, cirka 7000 kronor i kontanter, och i hennes beslagtagna mobiltelefon hittades flera konversationer som kopplades till narkotikaleveranser.

Husrannsakan som genomfördes i april var den andra som involverade kvinnan. Redan sommaren 2022 genomförde polisen en razzia i en bostad där hon misstänktes för grovt narkotikabrott och penningtvättsbrott.

Nu döms hon, trots sina nekande, till tre års och tre månaders fängelse för grov narkotikasmuggling, grovt narkotikabrott och penningtvättsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juli 2023 16:33
Senast uppdaterad: 6 juli 2023 16:33

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors