Företag i fokus:

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

Informera våra unga om riskerna med ”boffning”

PM Lustgas

Bild: Tullverket

I Stockholm säljs lustgas öppet utanför nöjesställen. Och i Luleå dog tragiskt en 14-åring på en skola efter att ha boffat drivgas från torrschampo. Denna oroande utveckling måste vändas med en informationskampanj om riskerna riktad mot Södertäljes barn och unga.

Sniffning innebär inandning av olika former av lösningsmedelsångor, vanligtvis från lim, medan boffning är inhalering lustgas och drivgaser i sprayer. Både ångor och gaser kan ge upphov till rus på grund av att hjärnans signalsystem stimuleras. När ångan/gasen når lungorna tas den snabbt upp i blodet, vilket ger syrebrist i hjärnan och ruskänsla. En kraftig dos vid ett enstaka tillfälle kan leda till döden – ”sudden sniffing death”.

Fältassistenterna på Södermalm i Stockholm har konstaterat att försäljningen av lustgas utanför krogar och nattklubbar och i parker har ökat explosionsartat. En del av kundkretsen är ungdomar mellan 14 och 17 år. Lustgas köps i patroner avsedda för gräddsifoner. Inhalering sker antingen genom sifonen eller gasfyllda ballonger. Patronerna är lagliga och finns till försäljning både på nätet och i fysiska butiker.

”Säljs helt öppet och lagligt”

I vår nåddes vi också av ett tragiskt dödsfall på en skoltoalett i Luleå. En 14-årig elev hade boffat och i det aktuella fallet andats in drivgas från en behållare med torrschampo, som också säljs helt öppet och lagligt.

Denna utveckling stämmer till eftertanke. Dels behöver stödet och hjälpen till ungdomar med som mår psykiskt dåligt förbättras, dels måste kommunen dra igång en informationskampanj om det livsfarliga med att sniffa/boffa för att nå berusning riktad mot våra elever i skolan och besökare på fritidsgårdarna.

Vi kan inte stillatigande bevittna nya tragedier. Vi måste bekämpa den här mycket oroande trenden så att den inte får fäste bland Södertäljes barn och unga.

Fadi Abdalahad (KD).
Ledamot, utbildningsnämnden

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 13 juni 2023 11:47

Europas första syriska-ortodoxa kyrka firade 40 år

4C862F4C-0063-454B-9BF5-3575719057E0

Foto: S:t Afrem

I helgen firade S:t Afrem-kyrkan i Geneta sitt 40-årsjubileum. Kyrkan är den första Syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa och jubileet firades med en härlig tillställning för barn i alla åldrar på lördagen.

Under dagen anordnades olika aktiviteter såsom korvgrillning, hoppborgar, tivoliattraktioner, fotbolls- och basketrink, hinderbana, ansiktsmålning, dansuppvisningar och utdelning av glass och popcorn. Dessutom fanns polis, ambulans och räddningstjänst på plats för att svara på frågor och delta i evenemanget.

Senare på kvällen hölls även en tillställning i kyrkans lokal där präster, kyrkoföreningar från Södertälje och Stockholm samt nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar välkomnades.

Birgitta Kaya, ordförande S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka och Hobil Varli Foto: S:t Afrem

S:t Afrem kyrkan i Södertälje, namngiven efter den Helige Afrem, är en syrisk-ortodox och apostolisk kristen kyrka med en betydande plats inom den syrisk-ortodoxa kyrkans teologiska och andliga arv. Kyrkans historia började på 1960-talet när en grupp syrisk-ortodoxa kristna immigrerade till Södertälje från olika länder i det forna mesopotamien, såsom Turkiet (Turabdin), Syrien, Libanon och Irak.

Med den ökande vågen av syrisk-ortodoxa kristna immigranter till Sverige växte även behovet av en egen kyrka som kunde rymma de troende i Södertälje. År 1981 ansökte man om bygglov hos Södertälje kommun för att uppföra den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa.

Två år senare, 1983, stod S:t Afrem klar och redo att ta emot sin församling. Detta markerade invigningen av den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Invigningsceremonin leddes av kyrkans överhuvud, Patriarken Ignatios Zakka I Iwas och biskop Afrem Abodi genomförde ceremonin.

För 40 år sedan var detta en betydelsefull händelse i det kristna folkets andliga historia som följdes av människor i Sverige, men också från länder. Sedan dess har S:t Afrem Kyrkan genomgått renoveringar och ombyggnationer för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

År 2003, efter en omfattande renovering, tilldelades den nyrenoverade S:t Afrem Kyrkan utmärkelsen ”Årets byggnad” i Södertälje kommun.

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 juni 2023 18:05
Senast uppdaterad: 12 juni 2023 18:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors