Företag i fokus:

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors