Företag i fokus:

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors