Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Person akutopererades – Nu kräver sjukhuset hårdare tillsyn

Södertälje sjukhus

Foto: Alexander Isa

En patient tvingades genomgå en akut operation för att ta bort en magsäcksballong för viktminskning. Nu har sjukhuset anmält ingreppet till Läkemedelsverket och kräver strängare kontroll och uppföljning.

Det var i fjol som en person, som hade fått en magsäcksballong inopererad för att minska i vikt, upplevde svåra besvär. Detta krävde akut medicinsk operation, varvid en gastroskopi utfördes och magsäcksballongen avlägsnades.

Incidenten på Södertälje sjukhus har nu rapporterats och anmälts till Läkemedelsverket, vilket speglar en växande oro för säkerheten kring sådana ingrepp.

Läkemedelsverket har tidigare uttryckt oro över ökningen av allvarliga komplikationer relaterade till användningen av magsäcksballonger. I anmälan betonas det att detta inte är den första incidenten där Södertälje sjukhus har behövt ta bort en magsäcksballong. Den rapporterande läkaren understryker behovet av bättre kontroll och uppföljning av de kliniker och läkare som utför dessa ingrepp, vilka för närvarande enbart genomförs på privata kliniker.

Själva ingreppet innebär att en ballong fylls med luft eller vätska i magsäcken för att skapa en känsla av mättnad hos patienten. Med tanke på de ökade riskerna och den senaste händelsen, efterlyser sjukhuset nu strängare regleringar och uppföljning för att säkerställa patienternas säkerhet och välbefinnande.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 mars 2024 17:40
Senast uppdaterad: 3 mars 2024 17:40

Giftermål minskar i Sverige – Södertälje sticker ut

Ring bröllop

Foto: Pexel

Ny statistik från SCB visar att antalet skilsmässor i Sverige har nått sitt lägsta på flera år, samtidigt som giftermålen också minskar och andelen gifta personer i den vuxna befolkningen är lägre än någonsin tidigare under 2000-talet.

– Det är det lägsta antalet skilsmässor sedan 2005. Men även 2022 var antalet skilsmässor det lägsta på många år. Det kan delvis bero på att antalet giftermål minskade rejält under början av pandemin, men det är nog inte hela förklaringen, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Under 2023 registrerades endast 21 231 skilsmässor enligt SCB:s senaste befolkningsstatistik, vilket markerar en fortsatt trend av minskande skilsmässor i Sverige. Denna utveckling speglar en bredare trend där även antalet giftermål minskar, vilket ytterligare understryker förändringar i det svenska samhällets familjestrukturer.

Intressant är att andelen gifta personer i den vuxna befolkningen har sjunkit kontinuerligt under 2000-talet, från över 45 procent år 2000 till knappt 40 procent förra året. Parallellt har andelen skilda personer ökat, vilket pekar på en långsiktig förändring i befolkningens civilstånd.

– Om vi bortser från pandemiåren 2020 och 2021 då antalet giftermål sjönk betydligt, bland annat till följd av restriktionerna, så var antalet giftermål under 2023 det lägsta på 20 år.

Lena Lundkvist från SCB påpekar även att åldrarna hos nygifta personer har förändrats under 2000-talet, med en minskande andel yngre personer bland de nygifta. I de största kommunerna var giftermål vanligast i Järfälla, Botkyrka och Södertälje, medan skilsmässor var vanligast i Haninge, Malmö och Borås, vilket visar på regionala skillnader i dessa trender.

Under 2023 registrerades 499 giftermål, medan 246 skilsmässor noterades.

– Om vi studerar åldrarna hos alla nygifta personer år för år så ser vi en del förändringar under 2000-talet. Framför allt har andelen yngre personer bland de nygifta minskat stadigt, säger Lena Lundkvist.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors