Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

LISTA: Miljonlöner till kommunens chefer

8FD6B61C-AB43-4343-A074-5EFC74D9C6DD

Foton: Södertälje kommun

Majoriteten av kommunens chefer har miljonlöner, men det är helt klart kommunens nytillträdde stadsdirektör som tjänar högst av dem alla, med en årslön på närmare 2 miljoner kronor.

Här presenteras en lista över kontorschefer, VD:ar för kommunala bolag, samt ledningsgrupper för kommunen och koncernen, ordnad med de högst betalda överst.

Magnus Gyllestad, stadsdirektör 165 000 kr/mån

Karin Medin, vd Telge AB – 155 000 kr/mån

Nytillträdde stadsdirektören Magnus Gyllestad får en lön på 165 000 kronor i månaden, motsvarande en årslön på 1 980 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Anna Josefsson, vd Telge nät – 134 000 kr/mån

Krister Mellström, vd Telge fastigheter/ tf vd Telge bostäder – 123 000 kr/mån

Frank Strand, Telges ledningsgrupp, chef projektstyrning och affärsutveckling – 120 000 kr/mån

Måns Frostell, vd Södertälje hamn – 119 600 kr/mån

Maria Dahl Torgerson, vd Telge inköp – 114 200 kr/mån

Maria Dahl Torgerson, vd Telge inköp. Årslön: 1 370 300 kronor. Foto Södertälje kommun.

Ingela Hamlin, utbildningsdirektör 113 000 kr/mån

Vesa Hiltula, vd Telge återvinning – 112 000 kr/mån

Erika Svensson, ekonomi- och finansdirektör 107 800 kr/mån

Christina Osswald, Telges ledningsgrupp, HR-direktör, – 102 500 kr/mån

Ingela Hamlin, utbildningsdirektör i Södertälje kommun. Årslön: 1 356 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Karin Björkryd, omsorgsdirektör 100 000 kr/mån

Pia Kronqvist, vd Tom tits experiment – 98 000 kr/mån

Robert Nordström, Telges ledningsgrupp, chef Telge affärsstöd – 97 200 kr/mån

Maria Lindeberg, kultur- och fritidschef 95 300 kr/mån

Ulrika Semelius Kihlgren, tf HR-direktör 93 500 kr/mån

Jenny Persson, kommunikationschef 94 000 kr/mån

Jenny Persson, kommunikationschef, har en årslön på 1 128 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Teresa Palmquist, Telges ledningsgrupp, marknads- och kommunikationsdirektör – 92 500 kr/mån

Annika Rådström, socialdirektör 93 000 kr/mån

Andreas Klingström, samhällsbyggnadsdirektör 92 400 kr/mån

Helena Götherfors, miljöchef 86 400 kr/mån

Maria Richtnér, Telges ledningsgrupp, hållbarhetschef, – 85 300 kr/mån

Andreas Klingström, kommunens samhällsbyggnadsdirektör. Lön: 92 400 kronor, motsvarande en årslön på 1 108 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Therese Paulsen, Telges ledningsgrupp, koncernekonomichef – 85 000 kr/mån

Johanna Kock, vd Telge tillväxt – 85 000 kr/mån

Annika Fri, kanslichef 84 000 kr/mån

Jonas Karlsson, näringslivschef 81 500 kr/mån

Emir Gazibegovic, säkerhetschef 80 000 kr/mån

Jonas Karlsson, näringslivschef. Lön: 81 500 kronor per månad. Foto: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 04:35

Kommunen tar över återvinningsstationerna

fti-32

Foto: FTI

När kalendern slog om till 2024, tog Södertälje kommun ett viktigt steg mot en grönare framtid. Från och med 1 januari 2024 tar Telge Återvinning över fullt ansvar för insamling av förpackningsavfall från hushållen.

Medan de välkända stora gröna containrarna fortfarande kommer att vara en vanlig syn på återvinningsstationerna, är det insamlingsansvaret som nu ligger i nya händer. Det kommunägda bolaget Telge Återvinning har tagit över driften av de befintliga återvinningsstationerna från FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Detta innebär en betydande förändring i hur avfallshantering hanteras i kommunen, med en förväntan på en mer samordnad och effektiv process.

Medan återvinningsstationerna fortsätter att vara avsedda enbart för hushållens avfall, påminns företag i kommunen om att de ska fortsätta slänga sitt avfall på den befintliga anläggningen i Tveta. Med dessa förändringar hoppas Södertälje stad skapa en mer hållbar och strukturerad avfallshantering för alla sina invånare.

Läs även: – Återvinningsstationer stängs pågrund av nedskräpning

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 03:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors