Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Fler yrkesutbildningar – Så rustar Liberalerna för framtiden

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

En borgerlig arbetslinje behöver kompletteras med en liberal utbildningspolitik. Så kan Sverige och Södertälje gå stärkt ur den kommande lågkonjunkturen.

Utanförskapet bredde ut sig under Socialdemokraternas åtta år vid regeringsmakten. Sedan 2018 är utomeuropeiskt födda kvinnor den största gruppen långtidsarbetslösa. Stefan Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet – tvärtom har vi idag EU:s tredje högsta.

Situationen på svensk arbetsmarknad är paradoxal: det finns 364 000 personer utan arbete, samtidigt står 126 000 tjänster tomma. Idag upplever mer än dubbelt så många arbetsgivare inom restaurang, omsorg och i industrin att de har brist på arbetskraft jämfört med tio år sedan.

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje

Matchningsproblematiken härstammar ur en utbildningsskuld som den förra regeringen valde att ignorera. Med Liberalerna i regering blir det ändring på detta.

I årets budget prioriterar Liberalerna utbildning. Vi satsar på runt 20 000 fler utbildningsplatser i bristyrken. För vi vet att arbetslinjen är som bäst när den kombineras med en liberal utbildningslinje. 

Det här kommer leda till fler kan ta jobb som lokförare, kockar, VVS-montörer, undersköterskor och batteritekniker. Fler som tar hand om äldre, lagar mat till skolbarn och får tågen att komma i tid. Fler kommer få in lönen den 25:e varje månad, fler barn kommer se sina föräldrar gå till jobbet och färre kommer leva på bidrag.

En sund jobbpolitik behöver en stark utbildningspolitik.

Johan Pehrson,
Partiledare, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)

Mats Persson
Utbildningsminister (L)

Metin Hawsho,
gruppledare (L) Södertälje

Victor Zetterman,
andre vice ordförande i socilanämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Arbetslösheten i Södertälje faller mer än i andra kommuner

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt1-scaled

Foto: AF

14 av 26 kommuner i Stockholms län såg en minskande arbetslöshet i augusti. Södertälje var en av de kommuner i länet där nedgången var störst.

Under augusti månad rapporterade Södertälje kommun en total arbetslöshet på 10,5 procent. Det är en minskning jämfört med samma tidpunkt i fjol (−0,7 procentenheter). Även i Stockholms län sjunker arbetslösheten något.

Sett till antalet personer betyder det att 5 471 av 52 105 invånare i åldern 16 till 65 år i Södertälje kommun var inskrivna som arbetssökande (221 färre än i augusti i fjol).

Det är 28:e månaden i följd som arbetslösheten i Södertälje är lägre än den var under samma tidpunkt året innan. Sedan april 2021 har arbetslösheten gått ner från 12,9 till 10,5 procent.

Södertälje är inte den enda kommunen i Stockholms län där arbetslösheten går nedåt. Vi ser just nu en nedgång i 14 av 26 kommuner. Störst är minskningen i Botkyrka, där arbetslösheten sjunker med 1,0 procentenheter. I tabellen längre ner ser du utvecklingen i samtliga kommuner i länet.

(Annonslänk)

Även om arbetslösheten i Södertälje alltså minskar, så ligger den fortfarande över snittet i hela Stockholms län (10,5 procent i kommunen, jämfört med 6,3 procent i hela länet). Södertälje har därmed även den högsta arbetslöshetsnivån i länet. Vaxholm har den lägsta (3,0 procent). För att Södertälje skulle komma ner i samma arbetslöshetsnivå som Vaxholm skulle 3 908 personer behöva sysselsättas.

I riket som helhet sjönk arbetslösheten i augusti jämfört med året innan (−0,2 procentenheter) och ligger nu på 6,4 procent. 223 av 290 kommuner har lägre arbetslöshet i dag än för ett år sedan.

Malmö är den kommun som har högst arbetslöshet just nu (12,3 procent) i landet som helhet, medan Kiruna har den lägsta (2,2 procent). Södertäljes arbetslöshet sticker ut som den femte högsta i hela landet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 september 2023 16:03
Senast uppdaterad: 17 september 2023 12:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors