Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Före detta bankanställd och två män dömda för mutbrott

tingsrätt

Arkivbild

En kvinna som tidigare var anställd på en bank i Södertälje har dömts till villkorlig dom efter att ha försökt bevilja lån till icke kreditvärdiga sökande i utbyte mot mutor. Dessutom döms två män för mutbrott.

I november 2020 frihetsberövades en kvinna anställd vid SEB i Södertälje, misstänkt för att ha deltagit i en korruptionsaffär. Detta efter att polisen avlyssnat hennes samtal.

– Via telefonkontakt har man diskuterat bolån och i samband med det har man erbjudit kontant ersättning, säger Thomas Forsberg, åklagare vid Riksenheten mot korruption, till SVT.

(Annonslänk)

Kvinnan, bosatt söder om Stockholm, hade erbjudits 50 000 kronor för att bevilja ett lån på fem miljoner kronor till en inkomstlös familj. Ett telefonsamtal där summan diskuterades fångades på band, där kvinnan hörs förhandla upp summan till 50 000 kronor från ett initialt erbjudande på 30 000. Dock genomfördes aldrig lånet på grund av befintliga skulder.

Efter att ha blivit avskedad från sitt arbete hos SEB och efter en omfattande rättsprocess, dömdes kvinnan idag till villkorlig dom av tingsrätten. Domstolen valde att inte utdöma fängelsestraff med hänvisning till kvinnans ordnade sociala förhållanden och låg risk för återfall i brott.

Två män, även de bosatta i orter utanför Stockholm, har också dömts i samma fall, till 90 respektive 70 dagsböter för att ha gett muta.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 13:45
Senast uppdaterad: 19 april 2024 13:53

Hyreshöjningen slår mot hundratals i Södertälje

Sodertalje

Foto: Alexander Isa

Efter sammanbrottet i förhandlingar mellan Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen har en skiljeman beslutat om en hyreshöjning på nästan 6 procent. I Södertälje påverkas över 600 hushåll.

– Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi, säger Manfred Klint, gruppchef förhandlingsenheten, Hyresgästföreningen region Stockholm.

I december 2023 tog förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Stockholm, som representerar flera privata hyresvärdar, en oväntad vändning när Fastighetsägarna valde att avbryta diskussionerna och söka en lösning genom hyresnämndens oberoende tvistlösning. Det initiala kravet från Fastighetsägarna var en hyreshöjning på 12 procent.

(Annonslänk)

Trots detta, efter skiljemannens ingripande, fastställdes den slutliga höjningen till 5,9 procent för de flesta av de 11 berörda kommunerna i Stockholm och Gotland, effektivt från 1 januari 2024.

– Vi är väldigt förvånade över besluten, och förstår inte varför de här fastighetsägarna ska få så mycket högre höjningarna än andra fastighetsägare. Att det är samma resultat i alla kommunerna får oss att undra om skiljemannen har tagit hänsyn till lokala förutsättningar, säger Manfred Klint.

Denna ändring berör direkt över 4 300 hushåll i regionen, där cirka 4,4 procent av alla hushåll som Hyresgästföreningen representerar ingår. Specifikt i Södertälje är det 614 lägenheter som nu står inför högre hyror.

Skiljemannens beslut på 5,9 procent för Stockholms län och 5,7 procent för Gotland har väckt betydande oro bland hyresgästerna, som nu måste anpassa sig till de ökade kostnaderna i en redan stram ekonomisk miljö.

– Det är oerhört höga höjningar även om det är betydligt lägre än vad Fastighetsägarna krävde. Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi. Vi hade önskat att Fastighetsägarna haft ett intresse av att ta ansvar i förhandlingarna, säger Klint.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 01:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors