Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors