Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Mordrättegången mot 13 personer är avslutad

IMG_7255

Efter mordet på 41-åringen i Ronna, tog de misstänka personer in på hotell i Täby där de fångades av hotells övervakningskameror. Foton: Ur polisens förundersökning.

Rättegången mot 13 åtalade för mordet på en 41-åring i Ronna har avslutats. Nyckelbevis inkluderar de misstänktas rörelser, chatkonversationer och det misstänkta vapnet som hittades i ett garage.

Totalt står 13 personer åtalade för inblandning i mordet på en oskyldig 41-årig man i Ronna förra året. Den huvudmisstänkte skytten, en 17-åring som misstänks vara äldre än vad han uppger, tros ha varit skytten när 41-åringen sköts till döds på Enhörnaleden den 1 oktober 2022.

De tolv andra personerna har åtalats för att på olika sätt ha hjälpt till före eller efter mordet, eller för att de underlåtit att informera polisen om planerna. Enligt åklagaren tros mordet på Enhörnaleden vara en hämndaktion för mordet på en 19-åring vid Rösbergas Fritidsgård dagen innan. Men gärningsmannen på elsparkcykeln tros ha skjutit en oskyldig 41-årig man, som inte hade några kriminella kopplingar.

Mördaren fångades på bild på elsparkcykel i riktning mot Lina Hage, strax efter dödsskjutningen. Foto: polisen

Polisens förundersökning avslöjar detaljer, inklusive de misstänktas rörelser och chatkonversationer. Efter händelsen lämnade flera medlemmar av Saltskogfalangen Södertälje och tog in på Scandic Hotel i Täby, under misstankar om att de hade haft ett möte i Stockholm innan de anlände.

Under den stora utredningen efter mordet kunde polisen lokalisera ett garage i Lina Hage. Vid en genomsökning hittades en påse med bland annat en ansiktsmask, kläder, handskar och det misstänkta mordvapnet. Dessutom hittades elsparkcykeln som användes under mordkvällen.

Försvararna ifrågasätter dock polisens bevismaterial och menar att det inte går att fastställa vem som sköt natten då 41-åringen sköts till döds.

– Problemet är att det är över ett 50-tal olika människor som ingår i det som polisen har beskrivit som en särskild falang. Det finns ett 15-tal olika DNA-träffar på de här olika klädesplaggen. Så det går inte att avgöra vem som har avsatt vilken DNA-profil vid vilket tillfälle. Dessutom är det inte ens klarlagt i målet att de här kläderna har använts vid mordet, säger försvarsadvokaten Jonas Granfelt till SVT.

Läs även: Mordfallet i Ronna – ”Ska inte vila förrän alla är döda”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 03:26

NY STATISTIK: Trångboddheten ökar bland barn i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Foto: Alexander Isa

Nästan fyra av tio barn i flerbostadshus i Södertälje kommun lever i trångboddhet. Det visar ny statistik från SCB som visar att andelen trångbodda barn i kommunen ökar.

Trångboddhet innebär att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum. I Södertälje kommun är totalt 13 300 personer trångbodda, vilket motsvarar 23,5 procent av invånarna i flerbostadshus. Den siffran är ungefär densamma som för tio år sedan, men bland barn ser det annorlunda ut.

– I Södertälje kommun var 39 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en ökning från 36 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB.

Trångboddheten är störst bland utrikesfödda. I Södertälje kommun är 17 procent av de svenskfödda trångbodda, medan hela 41 procent av de som är födda i Afrika lever trångbott.

Situationen i Södertälje följer den nationella trenden, där allt fler barn tvingas bo trångt. Utvecklingen går däremot åt olika håll i olika kommuner.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors