Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Svårt för kvinnor att köpa bostad – ”dörren helt stängd”

Södertälje

Foto: Alexander Isa

För en kvinna med genomsnittsinkomst går inte kalkylen ihop för att köpa en tvårumsbostad på 55 kvadratmeter i någon av Sveriges 25 största kommuner, enligt Hypoteket. Inklusive kvinnor i arbetsför ålder i Södertälje.

I sin aktuella undersökning har Hypoteket utgått från snittpriset i oktober 2023 för en tvåa på 55 kvadratmeter i de undersökta kommunerna. Personen som söker bolån antas vara ensamstående, 30-34 år, utan andra lån eller bil. Medianinkomsten har räknats upp med 6 procent för att matcha dagens nivå.

– Som kvinna i arbetsför ålder (30 – 34 år)  är dörren helt stängd för att få ihop kalkylen för en tvåa. Att träffa en partner, flytta till ett jobb eller påbörja en utbildning blir ju mer möjligt med en egen bostad.  Jag dristar mig till att  gissa att svårigheterna på bostadsmarknaden kan vara en anledning till att Sverige idag har det lägsta barnafödandet på 50 år, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Störst är skillnaden i Stockholm, där det fattas över ca 27 000 kronor per månad för en kvinna med medianinkomst. I Nacka skiljer det ca 17 000 kronor och i Göteborg nästan ca 15 000 kronor mellan medianinkomsten och vad som krävs för att få lånelöfte.

En kvinna med medianinkomst står inför ekonomiska utmaningar i samtliga av de granskade kommunerna, inklusive Södertälje. Däremot, för en ung man i Södertälje, ser det något mer positivt ut, med en ekonomisk balans i 14 av de 25 undersökta kommunerna.

– Svårigheterna på bostadsmarknaden kan vara en anledning till att Sverige har det lägsta barnafödandet på 50 år, säger Wörmann.

Hon ger rådet att undersöka alla möjligheter, även hyresmarknaden, för den som vill skaffa sin första bostad. Att acceptera en mindre eller billigare bostad kan också vara nödvändigt.

– Vår undersökning utgår från både medianinkomst och medelpris och förhoppningen ligger i avvikelserna. Om man tjänar mer, kan lägga mer i kontantinsats och om man köper en billigare bostad ser kalkylen bättre ut och det är förstås en tröst, om än klen. Krav på kontantinsats, amortering, högre räntekostnader och allmänt högre omkostnader i vardagen slår hårt mot gruppen unga, speciellt unga kvinnor, avslutar Claudia Wörmann.

Möjligheten att köpa en tvåa i några av Sveriges största kommuner 

Kommun Pris kr Månadslön MMånadslön QLön som krävsSkillnad i kr  MSkillnad i kr  Q
Stockholm4 413 09038 41632 73660 00021 58427 264
Nacka3 023 73538 36331 38545 0006 63713 615
Botkyrka1 709 40031 35823 07333 0001 6429 927
Haninge1 738 22033 35525 43133 000−3557 569
Södertälje1 477 52031 73822 57831 500−2388 922

Skribent: Lucas T

Rättelse:
I ett tidigare skede skrev vi att uppfattningen var att kalkylen går ihop för en kvinna i Södertälje, så är det dock inte.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2023 17:00
Senast uppdaterad: 7 december 2023 18:00

Vintercyklister trampar för sjätte året i rad

Cyckel-Vinter-Sno-cycklistPEXEL

Foto: Pexels

För sjätte året i rad trampar ett 30-tal vintercyklister igång årets utmaning i Södertälje – och det blir ingen mjukstart i år med snön som fallit under veckan!

Kampanjen Vintercyklisten är en årlig utmaning som syftar till att få fler att cykla även på vinterhalvåret. Målet är att få fler att välja cykeln framför bilen även på vintern. Som Vintercyklist förbinder man sig att cykla minst tre dagar i veckan under perioden 1 december till 31 mars. I utbyte får deltagarna dubbdäck, däckbyte, startpaket och kontakt med andra vintercyklister.

I år består gruppen av 33 vintercyklister som nu trampar igång med utmaningen. Linn Ottosson, boende i Blombacka, är en av deltagarna. Hon ser fram emot att testa dubbdäck för första gången.

”Jag har alltid cyklat, och även gjort det tidigare på vintern men utan dubbdäck. Då har det blivit att jag tar bilen när det är snö”, uppger Ottosson till Södertälje kommun.

Södertälje har ordnat utmaningen Vintercyklisten sedan 2018 och totalt har över 250 vintercyklister deltagit genom åren.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2023 06:30
Senast uppdaterad: 7 december 2023 00:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors