Företag i fokus:

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

LISTA: Här bor de som tjänar mest i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Invånarna i Södertälje kommun har Stockholms läns lägsta medianinkomst. Men skillnaderna inom kommunen är stora.

Svenskarnas ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst, har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men skillnaderna har också blivit större. Medianinkomst i det rikaste området i Sverige ökade nästan tre gånger så mycket som i området med lägst inkomster mellan 2015 och 2021.

Skillnaderna mellan det rikaste och fattigaste området har ökat i mer än två av tre kommuner.

Dubbelt så höga inkomster än i Hovsjö
Det finns stora skillnader inom Södertälje kommun. I området Östertälje-Gärtuna var den disponibla inkomsten 345 000 kronor 2021, vilket är nästan dubbelt så mycket som i Hovsjö, där medianinkomsten var 180 000 kronor.
Till skillnad från riket i stort har skillnaden mellan området med högst respektive lägst inkomst i Södertälje minskat jämfört med 2015. Då skiljde det knappt 180 000 kronor mellan områdena, medan gapet 2021 var drygt 160 000 kronor.

Medianinkomsten i Södertälje som helhet var 253 000 kronor 2021, vilket är den lägsta i Stockholms län. Sedan 2015 har den disponibla inkomsten i kommunen ökat med 6 procent.

I Östertälje-Gärtuna var medianinkomsten 345 100 kronor, i Hovsjö 180 300.

Disponibel inkomst – område för område i Södertälje kommun

OmrådeMedian 2015Median 2021
Östertälje-Gärtuna335 300345 100
Pershagen323 200334 900
Enhörna-Sandviken315 100331 100
Södertälje-Järna omland290 200318 300
Enhörna-Ekeby304 400317 400
Östra Hölö omland-Mörkö281 600316 000
Ragnhildsborg-Ritorp-Viksberg303 600306 400
Hölö tätort280 500295 400
Västra Hölö omland-Vårdinge275 000294 100
Rosenlund-Hagaberg276 100286 500
Järna norra-Kallfors267 800284 400
Järna centrum-Järna södra264 000282 900
Mariekälla277 000279 500
Grusåsen norra-Bergvik262 600270 300
Värdsholmen-Södra252 800269 100
Glasberga245 800268 300
Mölnbo tätort273 200266 100
Geneta södra-Vasa235 900262 600
Telge-Snäckviken-Torekälla260 600255 700
Västergård247 800254 300
Lina-Vattubrinken-Dammkärr228 400247 300
Brunnsäng233 100232 800
Bårsta östra227 300232 800
Saltskog217 400232 600
Ronna-Karlhov211 500227 100
Grusåsen-Weda-Listonhill219 800226 400
Blombacka185 800217 500
Fornhöjden183 300202 100
Ronna centrum-Ronna Park-Västra Ronna157 600187 500
Geneta norra-Bårsta västra165 700185 300
Hovsjö157 500180 300

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 02:55
Senast uppdaterad: 28 november 2023 10:58

Jätteledning som passerade Södertälje har nått sitt mål

Somp

Här passerar den stora ledningen slussen i Södertälje. Foto: Arkivbild

Den 500 meter långa ledningen som passerade Södertälje i april månad har nu nått sitt mål utanför Drottningholms slott. Ledningen, med en diameter på 1,5 meter, är en del av Stockholms stora satsning på att säkra regionens framtida tillgång på dricksvatten.

Ledningen, med en diameter på cirka 1,5 meter, utgör en del av Stockholms stora satsning för att säkerställa regionens framtida vattenbehov. Den enorma vattenledningen fraktades i 500 meter långa delar från Norge, runt södra Sverige och genom slussen i Södertälje på väg mot Stockholm.

– Det är första gången en så stor och lång vattenledning sänks ner. Den ingår i ett av våra viktigaste projekt för att säkra leveranserna av dricksvatten, säger Eva Wilmin, enhetschef på Stockholm Vatten och Avfall i ett pressmeddelande.

Här sänks ledningen vid Drottningholms slott.

Efter att ha dragits ut över Drottningholmssundet mellan Lovön och Kärsö pågår nu ett precisionsarbete med att sänka ner den mot botten och fästa ändarna.

Ledningen blir en del av huvudvattenledningen mellan Lovö vattenverk och Nybohovs vattentorn. Den ingår i ett större dricksvattenprogram för att säkra vattenförsörjningen för ytterligare en halv miljon invånare i regionen.

Stockholm Vatten och Avfall levererar dricksvatten till över 1,5 miljoner människor i Stockholm med omnejd.

Skribent: Lucas T

Den 500 meter långa ledningen från ovan.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 02:45
Senast uppdaterad: 28 november 2023 10:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors