Företag i fokus:

Milenas hungerstrejk – Fastighetsbolaget: ”Vi känner verkligen med henne”

4AE17326-A922-4BA7-A7F9-7095644F739B

Foto: Alexander Isa.

Hon lever i en bostad som är drabbad av fukt- och mögelskador, men evakueras inte i samband med sanering. Nu är Milena Kajtaz från Södertälje orolig för sin egen hälsa och känner sig tvungen att hungerstrejka för att bli hörd.

I ett inlägg på sociala medier har Milena, 58, uttryckt en allvarlig oro över sin hälsa då hon sedan fem år tillbaka opererade njurtrana och har ett försvagat immunförsvar. Upprinnelsen till inlägget är att hennes lägenhet, sommaren 2022, drabbades av fukt- och mögelskador på grund av ett vattenläckage.

En rörmokare skickades till hennes bostad som bland annat kontrollerade stammarna i hennes badrum. Rörmokaren kunde omgående konstatera ett vattenläckaget – möjligtvis från våningen över. Bakom ett vitrinskåp hittades även vattenbildningar i väggen vilket resulterade i att lägenheten omgående behövde åtgärdas innan skadorna blev allt för stora.

I samband med att lägenheten reparerades har Milena Kajtaz tvingats att bo kvar i bostaden, som hon sedan en tid tillbaka misstänker är utsatt för farliga partiklar i luften. Trots att hon flera gånger uttryckt sin oro hos bland annat hyresvärden Balder, har hon inte fått tillräckligt med hjälp, berättar hon. En entreprenör skickas till bostaden som, enligt Kajtaz, inte arbetat fackmannamässigt.

– De avspärrade inte det drabbade området och inte heller skyddades mitt bohag. De hyvlade och skrubbade väggarna samt bilade bort golvet bland mina ägodelar, samt släpade kontaminerat material genom hela lägenheten och fastigheten. Hela lägenheten är kraftigt kontaminerad, skriver Milena Kajtaz på sociala medier.

Privata ägodelar täckta av damm. Foto: Privat.

Enligt Kajtaz har de farliga emissionerna föranlett till att hon blev kraftigt sjuk i december och har sedan dess upprepade gånger försökt få en ersättningsbostad tills hennes befintliga är helt återställd. Dock utan framsteg.

Istället bor hon kvar i bostaden och uttrycker nu en stark oro över sin sviktande hälsa.

– Jag har frossa samt sår och en brännande känsla i munnen. Tungan är helt vit vilket betyder att jag har svamp i munnen. Mögel har tagit fäste i munnen och förmodligen i lungorna eftersom jag hostar ut grönaktigt slem med blodspår. Jag har ont i hela kroppen och har en överdriven trötthet, skriver hon.

Under måndagsförmiddagen beslutade 58-åringen, som protest mot att hon inte får den hjälp hon behöver, att hungerstrejka inne i Kringlan Gallerian i centrum.

När Telgenytt möter upp henne på måndagseftermiddagen är hon trött och sliten, men tar sig tiden att berätta sin historia till alla som visar sympati.

– Jag är sjuk och behöver hjälp, såhär får det inte gå till, säger Kajtaz till Telgenytt.

Svar från fastighetbolaget Balder:

Det är oerhört beklagligt att Milena inte mår bra och känner sig tvingad att gå till dessa extremer. Vi känner verkligen med henne. Huruvida hennes hälsa påverkats av situationen kan vi inte uttala oss om utan överlåter till en läkare att bedöma. Det vi vet är att skadorna har åtgärdats och att kontrollmätningen som gjordes är inom gällande gränsvärden.

Hyresgästen anmälde fuktskadorna i mitten av juli och vi besökte lägenheten, beställde fuktmätning och rapport samma dag. Den 4 augusti påbörjades arbetet med att åtgärda och återställa lägenheten. I slutet av september kontrollerade en extern part fuktvärdena i lägenheten och då dessa var godkända påbörjades själva återställandet. I november var allt klart och i januari avslutade Miljö och Hälsa på Södertälje kommun ärendet. Vi har under hela processen haft nära dialog och samarbete med Miljö och Hälsa för att ha en objektiv tredje part i ärendet.

Tyvärr kunde vi inte erbjuda en evakueringslägenhet under tiden som lägenheten återställdes eftersom det inte fanns någon ledig i vårt bestånd. I dagsläget har vi inte någon lägenhet att erbjuda Milena i Södertälje, men sägs någon lämplig lägenhet upp kan hon självklart ansöka om att byta till den.

Vi har inte hört något från Milena sedan ärendet avslutades och vår överenskommelse om hyresreduktion och ersättning gjordes. Inte förrän nyligen då hon kontaktade oss i ett annat ärende. Vi blev därför inte bara ledsna utan också förvånade när vi fick höra om hungerstrejken. Vi var i kontakt med Milena igår och har bokat in ett möte med henne senare i veckan.

Renoveringen har pågått i månader enligt Kajtaz. Foto: Privat

Sovrummet oanvändbart då golvet vattenskadades. Foto: Privat

Nu hungerstrejkar Milena Kajtaz för att bli hörd och för att få nödvändig hjälp. Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 mars 2023 16:31
Senast uppdaterad: 22 mars 2023 16:31

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors