Företag i fokus:

Utsattes för knivattack och rånförsök – Lurades av vän

2022_01_polis

Arkivbild.

En Södertälje utsattes för knivhugg under ett rånförsök. Två män, varav en medborgare i Afghanistan, dömdes för försök till rån. Men nu ska en av männen prövas av Högsta domstolen för sin roll i ärendet.

Rånförsöket ägde rum i Södertälje den 11 augusti 2021. Offret hade körts till en plats av sin kompis där en annan väntade. Väl på plats slets offrets bildörr upp och under vapenhot tvingades att lämna över en värdefull guldkedja, men när offret gjorde motstånd höggs han med en kniv. Den andra gärningsmannen satt och väntade i bilen och hävdar att han inte kände till någon brottsplan. Inte heller ska han ha märkt det pågående rånförsöket medan han väntade i bilen och yrkar på att bli friad från brottsanklagelserna.

I hovrätten dömdes den ena mannen, född 2000, till tre år och sex månaders fängelse för försök till grovt rån samt misshandel och narkotikabrott vid ett tidigare tillfälle. Den andra mannen född 2001, som skjutsade offret till platsen, dömdes till skyddstillsyn och fängelse i tre månader.

Två hovrättsråd var dock skiljaktiga och ansåg att mannen, född 2001, skulle dömas för medhjälp. Nu återstår det att se vad Högsta domstolen beslutar, men Riksåklagaren motsätter sig en ändring av domen och anser att mannen agerade tillsammans med sin kompis och var en del av en gemensam brottsplan.

”Han måste ha insett att det fanns en risk. Han har också genom sitt agerande visat att han varit likgiltig inför den omständigheten att ett rån kunde komma att begås. Mot denna bakgrund ska han dömas för att ha främjat rånförsöket på det sätt som åklagaren har påstått”, skriver hovrätten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2023 15:23
Senast uppdaterad: 31 mars 2023 15:24

Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”

Pr

Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax”(Polisens och kommunens gemensamma arbete mot organiserad brottslighet) är tecken på detta, säger han och fortsätter.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 12:57

DEBATT: Socialdemokraternas maktmonopol hotar demokratin

DSC_0005-1536x1025-1

Joakim Granberg, Realistpartiet
Foto: Shamash Oyal

Det spelar mindre roll hur Södertäljeborna röstar, Socialdemokraterna behåller ändå makten då flera partier möjliggör det.

Trots att Socialdemokraterna tappat väljare i varje kommunalval sedan 2002 så har partiet lyckats behålla makten, det skadar inte bara den demokratiska processen, det skapar också en plattform för maktmissbruk och korruption.

Att ha styrt Södertälje i över 100 år sedan 1912 (undantaget 1989–91) är Boel och Socialdemokraterna stolta över, men att långvariga styren oavsett politiskt parti skapar demokratiska och strukturella problem är något som de flesta forskare är överens om.

Långvarig makt leder till en ökad maktkoncentration där stora beslut kan fattas enbart av den styrande partitoppen, något vi sett tydliga exempel på som vid försäljningen av bostäder i Hovsjö där endast tre höga socialdemokrater tog beslutet och sedan hemligstämplade affären.

I valet 2022 så röstade Södertäljeborna för ett maktskifte, men anledningen till att S behåller makten närapå oavsett valutgång är att Boel Godner och hennes parti har lyckats väl med att måla upp en världsbild om att de är solen som övriga partier cirkulerar runt i väntan på sin tur att få stödja fortsatt S styre. För Boel har varit tydligt med att allt annat än ett S lett styre är ett mörkt styre, utan (S)olen så faller ett mörker över Södertälje. Endast hon och Socialdemokraterna kan styra Södertälje är budskapet.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Så länge de övriga partierna som tillsammans har ca 70% av väljarnas stöd sväljer Boels världsbild så kommer S att fortsätta att styra Södertälje i 100 år till. För maktpartiet så spelar det inte så stor roll vilka tecken det är bakom S, det kan vara V och MP, eller varför inte MP, C, V och två vildar, eller till och med Moderaterna med MP.

”Tjänstemän blir lojala till den eviga makten”

Det primära är att S behåller kommunstyrelsens ordförande posten och därmed den operativa makten.

Tjänstemän blir lojala till den eviga makten som i sin tur möjliggör att S märkta småpåvar inte ens märker att det har varit ett val då allt rullar på som vanligt oavsett vilka partitecken det blir bakom S efter ett val. Det leder i sin tur till en kultur i stadshuset om att ”jag sköter mitt så sköter du ditt” – Inga tydliga rutiner och kontrollfunktioner, vilket i grunden är orsaken till alla skandaler vi sett genom åren.

(Annonslänk)

Tjänstepersoner har kunnat sälja ut kommunens bilar till reapriser, ett konsultbolag har i praktiken tagit över driften av samhällsbyggnadskontoret och ökat sina intäkter med över 450% från 2022 till 2023.

Det senaste och tydligaste exemplet är ändå driften av Farstanäs Camping då den S märkte tjänstepersonen (hans fru är en högt uppsatt Socialdemokrat) helt missat att det varit ett val, han körde på som vanligt och tyckte att det skulle vara en lyxkrog ute i farstanäs, så han beställde en för 30 miljoner och rev den väl fungerande restaurangen som redan nyligen byggts på platsen.

”Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner”

Alexander Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner till bolaget som kontrakterats av tjänstemannen, och nu ska en ny krog upphandlas ungefär som den som revs.
Miljontals kronor rakt i sjön och utan konsekvenser för ansvariga som vanligt.

Oavsett antal skandaler så plockar Boel fram teflon paraplyet och kör mantrat:
”För Södertäljes bästa samt ordning och reda.”

Men är det verkligen ordning och reda vi ser?
Är det verkligen för Södertäljes bästa att S får styra staden i all evighet?

För dig som vill ha förändring på riktigt – Rösta på Realistpartiet 2026!

Joakim Granberg
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors