Företag i fokus:

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors