Företag i fokus:

Det slår hårt – Barn ska inte leva i fattigdom

Pexls

Foto: Pexels.

Det slog mig hårt. I helgen skrevs en artikel kring barn som är utrikesfödda eller har föräldrarna som migrerat till Sverige, särskilt har man tittat på grupperna från Afghanistan, Somalia och Syrien som lever i fattigdom. Uppskattningsvis lever upp till 40% av barnfamiljer i Södertälje i fattigdom.

Dessa grupper som inte riktigt hunnit etablera sig i det svenska samhället. Kvinnor som inte gjort debut i arbetsmarknaden. Faktorerna är många, men titeln slog mig hårt. Barn, utrikesfödda barn, lever i fattigdom. Värst drabbad är de i Södertälje med 40 % av den folkgruppen som lever i misär. Vad är detta för något? Det ska inte finnas fattigdom i dagens Sverige, och allra minst i barnfamiljer, och för barn som är oskyldiga små liv som inte fattat beslutet om att födas in i en misär.

Visst kan jag förstå att man har olika förutsättningar i livet. Det vore naivt att tro annat. Men när ska vi använda de svenska resurserna till rätt saker. Till den svenska befolkningen, den vi har i Sverige. Den befolkning som försöker komma in i arbetsmarknaden, göra rätt från sig och tjäna staten, genom att bidra till näringslivet. Är det bara en fasad vi försöker upprätthålla inför omvärlden att vi ska hjälpa och tjäna andra, men vårt folk klarar sig. Så fel! Klart folket inte klarar sig utan rätt stöd och insatser. Barnfamiljer oavsett härkomst lider i dagens inflation. Där det inte bara är ”lyxlivet” som blivit dyrare utan förnödenheterna som mat, hygien, blöjor gått upp till skyhöga priser, så föräldrar som redan får en låg inkomst måste dividera huruvida de ska köpa ersättning till sitt barn eller göra eget hemma.

Jag syftar självfallet inte på de som spenderar sina pengar hej vilt, utan de som faktiskt räknar varje krona. Vrider och vänder på kronan för att se hur den ska räcka längre. ”Kanske om jag struntar i att byta en kissblöja, kanske jag inte behöver köpa ett nytt paket idag. Imorgon sjunker förhoppningsvis priset igen”. Men till det värsta uppvaknandet av alla är att priset inte har sjunkit, inte ens stannat upp, utan ökat från den ena dagen till den andra med flera procent.

Klart vi alla drabbas, men barnfamiljer är ändå beroende av att leva på vissa saker. De kan inte att inte köpa mat till sitt barn. Klart man kan strunta i burkmat, och göra eget hemma. Men till dess är det ett måste att faktiskt köpa ersättning.

Tänk på barnen om ni inte vill tänka på annat. Skänk en extra tanke till utrikesfödda barnfamiljer som idag är de värst drabbade i vårt svenska priviligierade samhälle som lever i fattigdom. Otroligt sorgligt.

Alegos EL

(Annonslänk)

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2023 13:45
Senast uppdaterad: 5 april 2023 13:45

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors