Företag i fokus:

Det slår hårt – Barn ska inte leva i fattigdom

Pexls

Foto: Pexels.

Det slog mig hårt. I helgen skrevs en artikel kring barn som är utrikesfödda eller har föräldrarna som migrerat till Sverige, särskilt har man tittat på grupperna från Afghanistan, Somalia och Syrien som lever i fattigdom. Uppskattningsvis lever upp till 40% av barnfamiljer i Södertälje i fattigdom.

Dessa grupper som inte riktigt hunnit etablera sig i det svenska samhället. Kvinnor som inte gjort debut i arbetsmarknaden. Faktorerna är många, men titeln slog mig hårt. Barn, utrikesfödda barn, lever i fattigdom. Värst drabbad är de i Södertälje med 40 % av den folkgruppen som lever i misär. Vad är detta för något? Det ska inte finnas fattigdom i dagens Sverige, och allra minst i barnfamiljer, och för barn som är oskyldiga små liv som inte fattat beslutet om att födas in i en misär.

Visst kan jag förstå att man har olika förutsättningar i livet. Det vore naivt att tro annat. Men när ska vi använda de svenska resurserna till rätt saker. Till den svenska befolkningen, den vi har i Sverige. Den befolkning som försöker komma in i arbetsmarknaden, göra rätt från sig och tjäna staten, genom att bidra till näringslivet. Är det bara en fasad vi försöker upprätthålla inför omvärlden att vi ska hjälpa och tjäna andra, men vårt folk klarar sig. Så fel! Klart folket inte klarar sig utan rätt stöd och insatser. Barnfamiljer oavsett härkomst lider i dagens inflation. Där det inte bara är ”lyxlivet” som blivit dyrare utan förnödenheterna som mat, hygien, blöjor gått upp till skyhöga priser, så föräldrar som redan får en låg inkomst måste dividera huruvida de ska köpa ersättning till sitt barn eller göra eget hemma.

Jag syftar självfallet inte på de som spenderar sina pengar hej vilt, utan de som faktiskt räknar varje krona. Vrider och vänder på kronan för att se hur den ska räcka längre. ”Kanske om jag struntar i att byta en kissblöja, kanske jag inte behöver köpa ett nytt paket idag. Imorgon sjunker förhoppningsvis priset igen”. Men till det värsta uppvaknandet av alla är att priset inte har sjunkit, inte ens stannat upp, utan ökat från den ena dagen till den andra med flera procent.

Klart vi alla drabbas, men barnfamiljer är ändå beroende av att leva på vissa saker. De kan inte att inte köpa mat till sitt barn. Klart man kan strunta i burkmat, och göra eget hemma. Men till dess är det ett måste att faktiskt köpa ersättning.

Tänk på barnen om ni inte vill tänka på annat. Skänk en extra tanke till utrikesfödda barnfamiljer som idag är de värst drabbade i vårt svenska priviligierade samhälle som lever i fattigdom. Otroligt sorgligt.

Alegos EL

(Annonslänk)

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2023 13:45
Senast uppdaterad: 5 april 2023 13:45

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors